Polisen gjorde slagningar i polisens register på ett stort antal personer, däribland personer tillhörande samma gäng som hennes halvkusin, frias från dataintrång i Hovrätten.
Domstolen menar de att sökningar hon gjort utanför arbetstiden inte kan anses som i sig olovliga eftersom det finns en koppling till en viss arbetsuppgift.
Polisassistenten åtalades för dataintrång, då hon enligt åklagaren mellan den 7 april och 9 april 2020 olovligen berett sig tillgång till uppgift som är avsedd för databehandling genom att göra sökningar i polisens IT-system på sin kusin och på personer och fordon som är knutna till kusinens kriminella nätverk samt därtill på en person som var i konflikt med detta nätverk.
Enligt åtalet hade hon dels genom sitt släktskap med kusinen och dels genom att kusinen förekommer i ett kriminellt nätverk haft en sådan relation med kusinen som konstituerar ett jävsförhållande. Det har förelegat särskilda omständigheter som varit ägnade att rubba förtroendet till hennes opartiskhet. På grund därav har hon inte haft lov att över huvud taget vidta åtgärder i brottsbekämpande verksamhet som berört kusinen eller personer och fordon som är knutna till kusinens kriminella nätverk samt personer i konflikt till detta nätverk. Sökningarna hade med hänsyn till detta inte varit nödvändiga för att genomföra en viss arbetsuppgift. Det har inte heller varit sannolikt att användandet av IT-systemet i det enskilda fallet varit till nytta för arbetets genomförande.
Göteborgs tingsrätt konstaterade att polisassistenten, när det gäller i princip samtliga sökningar, har kunnat förklara hur det kommer sig att hon sökt i systemen på olika personer och fordon. Sökningarna har bland annat föranletts av information som kommit ut från Polismyndigheten via den så kalllade OBS-portalen eller på annat sätt, eller föranletts av iakttagelser som gjorts av kvinnan.
HD:s avgörande Läkarvittnet – särskilt om parternas likställdhet och rätten till kontradiktion
Frågan i Högsta domstolen är om den tilltalade har fått en rättvis rättegång i hovrätten. Prejudikatet väcker vissa frågor om den generella tanken om parternas likställdhet men också frågan om rätten till kontradiktion. Simon Andersson redogör för avgörandet samt i vilka andra fall som rätten till kontradiktion kan bli aktuellt. Avslutningsvis ett färskt avgörande från EU-domstolen rörande frågan om bevisning som härleds från tjänsten Enchrochat.
Särskilt gängansvar
Hon har beskrivit att hon haft ett särskilt gängansvar i sin arbetsgrupp. Detta har varit ett brett ansvar som inneburit att hon ska ha koll på de gäng som verkar inom hennes lokalpolisområde. Hon ska också ha koll på vilka konflikter som finns och vilka personer från andra gäng som rör sig i området.
Tingsrätten ansåg att kvinnan hade trätt i tjänst i samtliga fall hon sökt på sin fritid, att hon inte var jävig när hon sökte på gängmedlemmar den 7 och 9 april, samt att alla sökningar har varit nödvändiga för att genomföra en viss arbetsuppgift. Sökningarna var således tillåtna.
Sammanfattningsvis ansåg tingsrätten att åklagaren inte i något fall visat att de sökningar som polisassistenten åtalats för hade skett olovligen. Åtalet skulle därför ogillas i dess helhet.
Hovrättens dom
Hovrätten för Västra Sverige konstaterar att straffansvar för dataintrång förutsätter att kvinnans sökningar i polisens IT-system har skett olovligen och att hon har haft uppsåt till detta.
Ett förfarande är olovligt om det sker utan tillstånd av den som har rätt att förfoga över uppgiften och saknar stöd i gällande rätt. Frågan är om rekvisitet olovligen är uppfyllt i de situationer som åtalet avser.
Det är uppenbart, något som också stöds av fast praxis, att användning av IT-systemen för sökningar som saknar anknytning till tjänsten är olovliga. Det finns alltså klara fall som faller utanför vad som bedöms som tillåtet, till exempel sådana sökningar som inte har någon koppling till tjänsten som polis. Det gäller bland annat som också flera av de hörda i målet har berättat om, så kallade nyfikenhetsslagningar, sökningar på personer som polisen känner privat, sökningar på sig själv eller sökningar som på ett eller annat sätt är till nytta för polisen personligen, till exempel sökningar på en bil eller en fastighet som polisen funderar på att köpa.
När det gäller sökningarna med kopplingar till kvinnans kusin (halvkusin) konstaterar domstolen att hon inte har sökt på sin halvkusin utan på personer som, enligt uppgifter i utredningen, tillhör samma gäng som denne.
Godtagbara
Hon har varit tydlig med att hon inte har någon kontakt med halvkusinen. Flera av de hörda i målet har dessutom berättat att hon har varit öppen och tydlig med sin koppling till halvkusinen. Kopplingen mellan henne och de personer som hon har sökt på kan inte anses ha varit sådan att sökningarna ska vara ägnade att rubba förtroendet till hennes opartiskhet. Vid den bedömningen har hovrätten även beaktat att sökningarna vid säkerhetsgranskningen av polisassistenten bedömts ha varit godtagbara.
Åtalet mot henne ska därför, som tingsrätten funnit, ogillas när det gäller dessa angivna sökningar.
Även i övrigt ogillas åtalet. Sökningarna har inte varit olovliga eftersom de i flera fall har haft en tillräcklig koppling till en viss arbetsuppgift. I vissa fall har hovrätten bedömt att sökningarna har haft en svag koppling till en viss arbetsuppgift och att åklagaren inte motbevisat kvinnans invändning om att de varit lovliga. När det gäller fyra sökningstillfällen har hon uppgett att hon inte minns anledningen till sökningarna men gjort gällande att de varit nödvändiga för en viss arbetsuppgift. Hovrätten har i dessa fall ansett att åklagaren inte motbevisat hennes invändning och att dessa sökningar inte uppenbart krävt någon närmare förklaring än den som kvinnan har lämnat.
Sammanfattningsvis finner hovrätten att den bevisning som åklagaren har åberopat, ställd mot den tilltalades förnekande och de uppgifter hon i övrigt har lämnat, inte är sådan att åtalet i någon del är styrkt. Åtalet mot henne ska därför redan av dessa skäl ogillas i sin helhet och tingsrättens dom ska inte ändras.
