Rapporten från kriminalvårdens internrevision konstaterar att häktade som fått restriktioner isoleras i snitt 23 timmar per dygn.
Isoleringen i häktena kan strida mot internationella konventioner. Sverige har också fått upprepad kritik från både Europarådet och FN samt människorättsorganisationerna Human Rights Watch och Amnesty International för att häktade hålls isolerade under alltför lång tid.
Det finns heller ingen gräns för hur länge en person kan beläggas med restriktioner. Häktning i isolering kan därför pågå mycket länge – i vissa fall i flera år.
SVT har intervjuat Mikael Abrahamsson, advokat verksam i Norrköping, om isoleringen.
– FN:s tortyrkommité jämställer restriktioner och isolering och isolering är per definition tortyr, säger han.
Menar du att häktade torteras regelmässigt i Sverige?
– Ja.
Är det många som knäcks av det här?
– Det skulle jag vilja påstå. Jag har haft ett flertal exempel under 2013 där häktespersonalen har skjutsat upp mina klienter till akutpsykiatrisk mottagning, säger han till SVT.
Åklagarmyndighetens rapport om häktningstider och restriktioner från januari i år visar att upp till 70 procent av de som häktas beläggs med restriktioner.
Storstadskamrarna använder restriktioner något mer sällan, för cirka 62 procent av de häktade. Motsvarande siffra för övriga allmänna åklagarkammare är dock runt 71 procent.
Häktning och restriktioner är inskränkningar i grundlagsskyddade rättigheter och får bara användas när det finns skäl som är angivna i lag och är särskilt motiverade, enligt Åklagarmyndigheten.
Av rapporten framgår också att en stor grupp, runt 30 procent, sitter häktade i två månader eller mer.
Enligt Elisabeth Lager, chefsjurist vid Kriminalvården, är det just de långa häktningstiderna som är ett problem:
– Våra häkten är egentligen inte tänkta för att ha personer som sitter så länge. Vi har lokalmässiga förutsättningar som egentligen inte är anpassade. Det är ett bekymmer för oss, säger hon till SVT.
Foto: TT
