Enligt åtalet för våldtäkt hade den 27-årige mannen, genom våld på en mörk plats under en bro, tvingat en kvinna till sex genom att bland annat hålla fast henne och ta stryptag på henne.
Mannen nekade till brott och hävdade att han tillsammans med kvinnan efter ett krogbesök hade uppsökt platsen just för att ha sex och att det hade skett helt med bådas samtycke.
Gävle tingsrätt konstaterade att händelsen utspelat sig på en brant och stenbelagd plats med två berusade personer och att det inte kunde uteslutas att de skador som kvinnan hade kunde ha uppkommit på något annat sätt än genom att mannen verkligen hade tvingat henne till de sexuella handlingarna.
Tingsrätten friade därför mannen.
Domen överklagades till Hovrätten för Nedre Norrland som konstaterade att det i och för sig fanns mycket som talade för att kvinnans berättelse var riktig men att det också fanns vissa tveksamma uppgifter som minskade dess bevisvärde.
Hovrätten skrev i sina domskäl:
”Av målsägandens och X (den tilltalades) uppgifter framgår att de lämnade restaurangen tillsammans för att gå till ett mer avskilt ställe. Sedan målsäganden avböjt X förslag att de skulle åka hem till honom gick de på målsägandens initiativ till en plats under en viadukt, ca 300 meter från restaurangen, där målsäganden och hennes vänner brukade hålla till.”
Hovrätten fortsatte:
”Det finns inte några vittnen till händelsen. Resultatet av läkarundersökningen ger inte heller någon klar vägledning för bedömningen av om det sex som förekommit varit påtvingat eller inte, även om vad som framkommit talar för att det har varit fråga om visst våld. Det går dock inte att utesluta att skadorna i stället kommer sig av att lutningen på platsen gjort att målsäganden och X ’hasat’, vilket båda har berättat om.”
Eftersom stödbevisningen inte gav otvetydigt stöd till kvinnans berättelse ansåg hovrätten att det inte var styrkt att mannen ljugit om att han uppfattat det som ett frivilligt sexuellt umgänge. Hovrätten fastställde därför tingsrättens friande dom.
Två nämndemän var dock skiljaktiga och ansåg att kvinnans berättelse skulle läggas till grund för bedömningen och att åtalet var styrkt.
Kvinnan överklagade till Högsta domstolen som dock anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd eftersom det varken föreligger synnerliga skäl eller är av vikt för ledningen av rättsttillämpningen.Hovrättens avgörande står därmed fast.