Att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare riskerar att slå hårt mot såväl enskilda personer som familjer.
Det konstaterar Advokatsamfundet – som avstyrker förslaget om att arbetskraftsinvandrare ska ha en lön på minst 80 procent av medianlönen för att beviljas arbetstillstånd.
I dagsläget skulle den föreslagna ändringen innebära att en lön på drygt 26 500 kronor i månaden skulle krävas för att en arbetskraftsinvandrare ska kunna beviljas arbetstillstånd. Med dagens regler är siffran 13 000 kronor i månaden.
Advokatsamfundet, som nu har yttrat sig över förslagen i promemorian, skriver i sitt remissvar att det inte presenterats något vetenskapligt underlag som ger stöd för att ändringarna skulle återskapa legitimitet åt systemet med arbetskraftsinvandring, genom att stärka arbetskraftsinvandrarens ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.
Två avskedandedomar som förtjänar eftertanke
Kan anställdas privatekonomiska situation utgöra sakliga skäl för uppsägning, utgör en slagning på sitt barns far i kundhanteringssystemet ett förtroendeförbrukande agerande oavsett syfte – och vad innebär egentligen ett positivt resultat på drogtest? Tommy Iseskog ger sin syn på två färska avgöranden från Arbetsdomstolen, som kan kräva viss eftertanke för att inte missförstås eller övertolkas.
Enligt samfundet riskerar förslaget att ”slå hårt mot enskilda personer som etablerat sig i Sverige genom sitt arbete. Även barn, unga vuxna och familjer riskerar att drabbas hårt av förslaget. Detta utan att erforderliga avvägningar har gjorts som motiverar införande av förslaget i promemorian”.
