I början av november förra året beslutade Kalmar tingsrätt om kontaktförbud för en man. Mannen överklagade tingsrättens beslut till Göta hovrätt varefter motparten, en kvinna, skickade ett e-postmeddelande till lagmannen med följande lydelse:
”Du skrev att man inte kan åberopa tre kartonger, hur skulle jag ha gjort då, enligt dig, för att åberopa dessa, för du har ju ändå sagt att jag ”åberopade ju inte materialet”, […] Kan du förklara så en dum djävel som jag som inte är juridiskt skolad förstår?”
Några timmar senare fick kvinnan följande som svar:
”Man skulle kunna skriva ung så här: Som grund för min ansökan om kontaktförbud har jag åberopat att X [mannens namn, red. anm.] kontinuerligt dag efter dag, vecka efter vecka år ut och år in har gjort sig skyldig till brott mot mig i form av förolämpning, förtal, grovt förtal och ofredande bestående i att han skrivit bl.a. på mitt eget forum om hur ful jag är, hur ful min kropp och mina kroppsdelar är i mycket kränkande och kvinnoförnedrande ordalag, att han har utpekat mig som brottslig eller klandervärd genom att skriva att jag är prostituerad eller att jag begår brott mot andra människor, att dessa skrivningar förekommer i en sådan omfattning att det är mycket trakasserande samt att jag inte på något sätt provocerat honom att skriva dessa kränkningar.
[…] Jag åberopar som bevisning alla de skärmdumpar som jag gett in i detta ärende samt i ärende Ä? (Jag har inte nummer nu) till styrkande av alla de brott som NN begått mot mig, att detta har pågått under flera år samt att omfattningen är så stor att skriverierna är sådana trakasserier som ingen människa ska behöva tåla. Det är nödvändigt med ett kontaktförbud för att förmå X att upphöra med sina trakasserier och brott mot mig.”
Samma dag vidarebefordrade kvinnan sitt eget meddelande och lagmannens svar till Göta hovrätt tillsammans med följande text:
”Connys förklaring stämmer mycket bra på mig, så bra att jag skulle kunna ha skrivit den själv. Jag åberopar Connys skrivelse i mitt ärende för det som X utsätter mig för.”
Med anledning av innehållet i meddelandena beslutade JO i december förra året att granska hur e-postmeddelanden förhåller sig till reglerna i regeringsformen, RF.
Tingsrätten uppmanades därefter att yttra sig över den nämnda frågan och redovisa sin bedömning av det som kommit fram. Tingsrätten, genom Conny Jörneklint, lämnade följande svar:
”I ett domstolsärende har domstolen enligt 12 § lagen (1996:242) om domstolsärenden en skyldighet att genom frågor och påpekanden försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar. Detta innebär att domstolen ska se till att parternas grunder för ansökan eller yrkande blir adekvata och att parterna får hjälp att anpassa sin talan efter de rättsregler som styr den situation som ska prövas i ärendet.
[…] I det konkreta fallet kan jag säga att jag under en följd av år har mailväxlat med båda parter i kontaktförbudsärendet. Oftast kommer flera mail per dygn. Jag har på olika sätt försökt att besvara de frågor som uppkommit.
[…] Det mail som bifogats begäran om yttrande faller väl in i den bild av service och hjälp som jag under min domargärning sett det som min uppgift att ge till parter i FT-mål och domstolsärenden, särskilt där parten inte har något ombud. Det är självklart viktigt att båda parter i förfarandet ges samma möjlighet och det bör påpekas att X [mannens namn, red. anm.] fått samma hjälp i detta fall som Y [kvinnans namn, red. anm.] Det vore mig fullständigt främmande att hjälpa den ena parten men inte den andra.”
Lagmannen skriver också att det i regeringsformen 1 kap 9 § stadgas att domstolar och förvaltningsmyndigheter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
”Mot den angivna bakgrunden är jag i min trygga förvissning om att min hjälp till Y som den uttryckts i det bifogade mailet inte kan anses strida mot regeln om saklighet och opartiskhet”.
JO håller dock inte med och riktar nu allvarlig kritik mot lagmannen.
”Att i ett ärende mellan två parter med motstående intressen ge den hjälp åt den ena parten som Conny Jörneklint gav Y i de redovisade e-postmeddelandena går – oavsett om det är fråga om utomprocessuell service eller processledning – långt utöver vad som kan anses rymmas inom grundlagens krav på saklighet och opartiskhet”, skriver JO i sitt beslut.
Dessutom, poängterar JO, gällde Conny Jörneklints e-postsvar inte ett ärende som handlades vid tingsrätten. Ärendet var avgjort och överklagat. Det var därför inte Kalmar tingsrätt utan Göta hovrätt som handlade ärendet mellan parterna.
”Om det skulle ha behövts någon processledning enligt ärendelagen, var det alltså inte tingsrätten utan hovrätten som skulle utöva den”, skriver JO.
Det borde därför, menar JO, ha varit uppenbart för Conny Jörneklint att han handlade i strid med grundlagens regel om saklighet och opartiskhet när han hjälpte kvinnan att skriva en inlaga till hovrätten.
Foto: TT
