Av de 57 kommuner som granskades hade 51 stycken, alltså nära 89 procent, inte fattat ett sådant beslut som lagen kräver. Rapportens författare Viktor Robertson anser att resultatet är uselt:
– Ändringen i kommunallagen syftar till att öka den demokratiska kontrollen över de kommunala bolagen, som inte sällan drivs som vinstdrivande bolag i konkurrens med privata näringsidkare, säger han i ett uttalande.
Sedan den nya lagen trädde i kraft den 1 januari 2013 ska alla kommuner pröva om deras bolag följer kommunallagen. Vilka verksamheter som kommunala bolag får och inte får ägna sig åt, den så kallade kommunala kompetensen, regleras i också kommunallagen.
Lagändringen syftade till att komma åt de kommunala bolag som verkat utan insyn, i strid med den kommunala kompetensen.
Enligt Viktor Robertson har man dock misslyckats med att komma åt dessa:
– Anledningen till att kommuner bryter mot kommunallagen är troligtvis att det saknas kännbara straff. Hade påföljder såsom böter införts hade lagefterlevnaden antagligen ökat markant, säger han.
– Att kommunala bolag kan fortsätta att verka utan insyn skadar både demokratin och konkurrensförutsättningarna för det privata näringslivet. Man kan fråga sig varför kommuner undgår straff medan medborgare och företagare inte gör det.
Kommuner från alla Sveriges län ingår i rapporten. Enligt Den Nya Välfärden verkar inte kommunstyrelsens partitillhörighet spela någon roll för lagefterlevnaden.
Foto: TT
