Svenska universitet halkar efter i mätningar. När Times senast publicerade en lista över de hundra bästa universiteten i världen var varken Uppsala eller Lund med bland dessa.
Universiteten i Uppsala och Lund har nu – av Utbildningskommissionen vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) – jämförts med två välansedda amerikanska universitet: Stanford, som av Times rankas som fjärde bästa universitet i världen, och med University of California, Berkeley, som rankas som åttonde bäst.
Slutsatserna av jämförelsen är bland annat att de svenska universiteten fäster mindre vikt vid undervisning än forskning jämfört med de amerikanska universiteten.
SNS skriver:
”Vi finner att svenska universitet och högskolor har ändrat fokus i tydlig riktning mot forskning, på bekostnad av undervisning, vilket får negativa konsekvenser för undervisningskvaliteten och de svenska universitetens internationella attraktionskraft. Denna snedfördelning till förmån för forskning kan delvis förklaras av det faktum att akademisk skicklighet ofta likställs med forskningsskicklighet i Sverige, och att man glömmer hur viktig undervisningen är.”
Vid Stanford till exempel anses undervisning främja forskning och i stort sett alla professorer förväntas därför undervisa. Enligt SNS lägger Stanford också stor vikt vid att låta förstaårsstudenterna möta några av universitetets mest framstående professorer, som därför ofta håller i introduktionskurser vilket säkerställer att dessa håller hög kvalitet.
Enligt undersökningen skiljer sig universiteten väsentligt åt på flera andra punkter – bland annat när det kommer till rekryteringen av professorer. En betydligt större andel av de svenska professorerna har avlagt doktorsexamen vid samma universitet som de sedan undervisar vid.
SNS skriver:
”När man jämför svenska universitet och högskolor med Berkeley och Stanford i fråga om sådant som vi anser är nyckelfaktorer för ett universitets kvalitet, relevans och konkurrenskraft, blir bilden bekymmersam. Rekryterings- och befordringsrutiner är slutna och fortfarande ogenomträngliga på många institutioner, vilket leder till att en stor del av personalen rekryteras internt.”
SNS fortsätter:
”Detta står i skarp kontrast till hur rekrytering går till på många av de främsta universiteten. Dessutom rekryteras doktorander i hög utsträckning från den egna fakulteten, och ofta av den lärarstab som examinerade dem på grundnivån. Därmed blir rekryteringsbasen vid tillsättning av framtida professorer och institutionsledning i praktiken begränsad till den grupp studenter som antogs till grundutbildningen.”
Baserat på jämförelsen ger SNS svenska universitet en rad rekommendationer för bland annat rekrytering och ökad fokusering på undervisning.
Foto: TT
