Riksrevisionen har granskat förvaltningen av det statliga bidrag som går till regional projektverksamhet.
– Vi kan konstatera att det finns brister när det gäller hanteringen av de regionala projektmedlen. Regeringen bör förbättra styrningen och förtydliga ansvarsfördelningen mellan staten och de kommunala aktörerna, säger riksrevisorn Claes Norgren.
Regionala projektmedel beslutas av 38 olika aktörer bestående av länsstyrelser, landsting och kommunala samverkansorgan. Riksrevisionen varnar nu för att ansvarsfördelningen mellan staten och de kommunala aktörerna är oklar
Staten har sedan slutet av 1990-talet överfört stora delar av ansvaret för det regionala tillväxtarbetet från länsstyrelserna till landsting och kommunala samverkansorgan. Det har medfört att de kommunala aktörerna kan besluta om cirka en halv miljard kronor från ett statligt anslag.
Tillväxtverket är ansvarig myndighet men kan inte påverka hur pengarna används. Riksrevisonen skriver att deras granskning visar att det saknas möjlighet för staten att utöva tillsyn och kontroll. Det medför enligt Riksrevisonen en uppenbar risk för att budgetlagens krav på god hushållning inte uppfylls.
Granskningen visar också att delar av regeringens styrning upplevs som otydlig, både vad gäller reglering och fördelning av medel till länen. Dessutom är den uppföljning som görs mer av beskrivande karaktär snarare än en redovisning av insatsernas resultat i förhållande till målen.
Tanken med det decentraliserade ansvaret var att det skulle leda till ett effektivare genomförande av den regionala tillväxtpolitiken men den bristfälliga uppföljningen gör det svårt att veta om så är fallet.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att styrningen och uppföljningen av de regionala projektmedlen utformas så att de svarar upp mot riksdagens krav på offentlig förvaltning. Regeringen bör också säkerställa att de statliga projektmedel som beslutas av icke-statliga aktörer omfattas av statlig tillsyn.
Foto: Riksrevisionen
