Av ordförande och Legal Counsel Stellan Gärde och Paul Lappalainen, jurist, Svenska avdelningen av internationella Juristkommissionen.
Det talas vitt och brett, i Sverige och internationellt, om att vi har och ska ha oberoende domstolar, oberoende Public Service och oberoende universitet och högskolor.
Men det är lätt att konstatera att:
1) domare i domstolarna utses av regeringen och att den domarnämnd som ska garantera frånvaro av politiskt inflytande tillsätts av regeringen. Det vill säga inte politiskt oberoende.
2) Förvaltningsstyrelsen för Public Service, SR, SVT och UR utses av regeringen utan reglerade begränsningar i nomineringsförfarandet. Det vill säga inte politiskt oberoende.
3) Styrelseledamöter i universitet och högskolor nomineras av personer som till 50% är regeringsrepresentanter och regeringen beslutar om tillsättning av samtliga ledamöter i styrelserna. Det vill säga inte politiskt oberoende.
Juristkommissionen anser att det är dags för Sverige att börja respektera begreppet ”oberoende” på ett internationellt erkänt sätt. Det innebär att regeringen inte ska ha ett avgörande inflytande om vem som nomineras till och tillsätta i ”oberoende” styrelser.
Grundlagsutredningen har i mars 2023 lagt fram en ny metod som gör tillsättning av domare politiskt oberoende. Regeringen ska enligt förslaget inte längre utse ledamöterna i domarnämnden som ska nominera domare till tjänster. Formerna för hur de ska utses ändras och regleras i regeringsformen. Detta innebär att när domare i domstolarna utses av regeringen efter obligatorisk nominering av domarnämnden så är det politiska oberoendet garanterat. Juristkommissionen ger sitt stöd åt detta förslag.
Juristkommissionen anser att även för tillsättning av styrelserna för universitet och högskolor och förvaltningsstyrelsen för Public Service, ska det införas regler i regeringsformen för förslagsorgan som obligatoriskt har att nominera de som utses till dessa styrelser av regeringen.
Förslag om att inskränka mandatperioden för universitetsstyrelserna innebär ytterligare en inskränkning vad gäller kravet på oberoende och därmed den akademiska friheten. Förslaget, om det skulle genomföras, innebär därför ytterligare ett steg i fel riktning när det gäller att upprätthålla, den för rättsstaten väsentliga principen om oberoende.
Juristkommissionen menar att i en stark demokrati är kritiskt tänkande absolut grundläggande. Den akademiska friheten, Public Service och domstolarna ska tillåtas bli starka. Vi kan inte fortsätta låtsas att Sverige har en stark demokrati och att den akademiska friheten också är stark. För så är det inte.
Juristkommissionen kräver att regeringen:
1) backar från beslutet om förkortade mandatperioder och principiellt står upp för akademisk frihet.
2) låter högskolestyrelserna arbeta sin fulla (normala) mandatperiod för att garantera universitet och högskolor arbetsro och kvalitet.
3) tillsätter en utredning med direktiv att föreslå
i. (i) en minskning av andelen externa ledamöter i högskolestyrelserna så att akademisk frihet och lärosätenas självbestämmande stärks, och
ii. (ii) regler som ger den akademisk friheten och akademins självbestämmande och Public Service ett ökat skydd i regeringsformen genom införande av förslagsorgan som obligatoriskt har att nominera de som utses till dessa styrelser av regeringen.
4) Att grundlagsutredningens förslag från mars 2023 om grundlagsändring som innebär ett politiskt oberoende vid domartillsättningar efter remissrunda införs.
