Regeringen vill att möjligheten att hålla stämmor digitalt blir permanent.
Därför lägger man fram en lagrådsremiss med förslag på ändringar i bland annat aktiebolagslagen.
– Det bör vara upp till de enskilda bolagen och föreningarna att själva avgöra vilken mötesform som lämpar sig bäst för dem. Det är hög tid att den här lagstiftningen moderniseras och inte längre står i vägen för detta, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett pressmeddelande.
I samband med pandemin infördes tillfälliga regler som möjliggjorde digitala stämmor i syfte att minska smittspridningen. Den tillfälliga lagstiftningen upphörde att gälla vid årsskiftet – men nu vill regeringen göra möjligheten att hålla digitala stämmor permanent.
Förslagen innebär en större valfrihet för bolag och föreningar att själva bestämma formerna för stämman utifrån vad som fungerar bäst i det enskilda fallet. Möjligheten att hålla digitala stämmor kan även minska kostnaderna för att genomföra stämmorna, exempelvis för resor och lokaler.
Ska föras in i stadgarna
I ett pressmeddelande skriver regeringen att det är aktieägarna och medlemmarna i bolagen/föreningarna som ska ha ”avgörande inflytande” över om möjligheten utnyttjas. Det ska nämligen krävas att det införs i bolagsordningen eller stadgarna. Om extraordinära omständigheter kräver det ska det dock finnas en möjlighet att hålla digitala stämmor – även utan krav på stöd i bolagsordning eller stadgar.
– Det bör vara upp till de enskilda bolagen och föreningarna att själva avgöra vilken mötesform som lämpar sig bäst för dem. Det är hög tid att den här lagstiftningen moderniseras och inte längre står i vägen för detta, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett pressmeddelandet.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Beskedet välkomnas
Nordnets sparekonom Frida Bratt är positiv till det nya beskedet från regeringen.
– Jag ser det som mycket positivt att regeringen hänger med samtiden och möjliggör för bolag att hålla digitala bolagsstämmor. Det är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv, eftersom digitala stämmor ökar flexibiliteten och gör det möjligt för alla mindre aktieägare som finns utspridda i landet att delta. Tro det eller ej, men alla aktieägare bor ju inte i Stockholm. Därför är det mycket bra att regeringen nu tar tag i detta.
Vidare uppger hon att det nu gäller att säkerställa att digitala stämmor hålls utan att aktieägarnas intressen på något sätt förbises. Hon pekar på att det har funnits en oro kring om mindre teknikvana aktieägare verkligen kan tillvarata sina intressen på ett bra sätt vid en digital stämma.
– Men min bild är att teknikutvecklingen har gått så pass mycket framåt och teknikvanan nu är utbredd även bland äldre privatpersoner. Inte minst har pandemin, då vi överlag blev mer vana vid olika tekniska lösningar, bidragit till detta.
Hon pekar även på att det också har funnits farhågor om att det inte är lika lätt för aktieägare att ta ordet på en digital som på en fysisk stämma, särskilt om det gäller punkter som ligger utanför dagordningen.
– Men här tycks lagstiftaren ha en ambition att stämmans funktion som diskussionsforum ska upprätthållas, även om stämman sker digitalt, och det är viktigt. För självklart ska även en digital stämma ge aktieägare möjlighet att exempelvis ställa styrelse och ledning till svars, säger Frida Bratt till Dagens Juridik i en kommentar.
