I fyra år har Arbetsmiljöverket granskat det systematiska arbetsmiljöarbetet och det förebyggande arbetet mot arbetsrelaterade belastningsbesvär hos 4 800 arbetsgivare.
Resultatet visar på stora brister.
Det är viktigt för ett hållbart arbetsliv med det insatser för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa.
Med detta som utgångspunkt har Arbetsmiljöverket i fyra år inspekterat nästan 4 800 arbetsgivare i olika branscher över hela landet.
Ett särskilt fokus har man haft på belastningsbesvär i fyra av sex berörda inspektionsaktiviteter, då belastningsrelaterade besvär ligger bakom en stor del av den arbetsrelaterade ohälsan. Undersökningens andra stora fokus har varit att arbetsgivarna ska ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete.
– Det är arbetsgivarna som ansvarar för att det finns ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Arbetsgivare, politiker och övriga aktörer behöver fortsätta att utveckla det ergonomiska och systematiska arbetsmiljöarbetet, för att ingen ska behöva skada sig, bli sjuk eller dö på grund av sitt arbete. Våra inspektioner bidrar till att minska arbetsmiljörisker för arbetstagarna och ökad kunskap, säger projektägare Nadja Lukin på Arbetsmiljöverket.
Krav på förbättringar
Som en del av inspektionen har alla Sveriges 21 regioner och 286 av 290 kommuner. Och nio av tio inspekterade arbetsställen har fått krav på förbättringsåtgärder. Ett stort antal arbetsgivare hade brister i sina årliga uppföljningar av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
– Att ha en väl fungerande uppföljning av att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar är särskilt viktigt för kommuner och regioner som sysselsätter så många människor. Många har i sina organisationer exempel på systematiskt arbetsmiljöarbete som fungerar bra. Att ta tillvara det för internt lärande kan bidra till att utveckla hela organisationens arbetsmiljöarbete, säger Nadja Lukin.
Den vanligaste bristen man fann var att organisationerna inte hade genomfört någon årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet och rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet hade brister i hur den årliga uppföljningen skulle genomföras.
Det är politikerna i kommuner och regioner som ska se till att verksamheterna lever upp till arbetsmiljölagens krav och som ger de yttersta förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet. För att öka kunskapen om deras ansvar i arbetsmiljöarbetet genomförde Riksrevisionen en särskild informationsinsats innan vi inledde inspektionerna, där regioner och kommuner har erbjudits informationstillfällen.
Bättre ergonomi
I en Europagemensam insats har Riksrevisionen också inspekterat det förebyggande arbetet mot belastningsbesvär i frisörbranschen respektive livsmedelsindustrin.
Det visade sig att få arbetsgivare överhuvudtaget undersöker och bedömer riskerna för belastningsbesvär. Bland de granskade frisörerna använde bara 28 procent en riskbedömning som identifierade risker för belastningsbesvär. Motsvarande siffra för livsmedelsföretagen var 40 procent.
– Vi ser att det finns tekniska förbättringar inom frisörbranschen som påverkar risken för belastningsbesvär på ett positivt sätt, till exempel höj- och sänkbara stolar eller lättviktsfönar. Tyvärr arbetar man ibland för intensivt och får inte tillräcklig återhämtning. I livsmedelsbranschen har vissa tunga arbetsmoment försvunnit, men det finns fortfarande många repetitiva moment kvar i arbetet, säger Nadja Lukin.
