Sverige är inte redo att hantera stora förväntade framtida mängder av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad.
Det skriver Riksrevisionen som uppmanar Regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten att vidta åtgärder så att dessa produkter ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas så långt som möjligt.
Såväl antalet solenergi- som vindkraftsanläggningar växer snabbt i Sverige, och inom några decennier förväntas mängden uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad mångdubblas.
Nu har Riksrevisionens granskat hur väl förberett Sverige är för detta. Och granskningen visar att regeringen och ansvariga myndigheter, Naturvårdsverket och Energimyndighetenm inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan hanteras enligt avfallshierarkin – så att återanvändning eller materialåtervinning främjas i första hand*.
– Statens styrmedel är inte tillräckliga för att se till att de växande mängderna uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kommer att hanteras effektivt, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Vad gäller solcellspaneler är det frömsta problemet att producentansvaret för elutrustning inte säkerställer att uttjänta solcellspaneler kommer att samlas in för att behandlas. Producentansvaret innebär att den som tillhandahåller en produkt i Sverige bland annat ska ta hand om elavfall och stå för kostnaderna för detta.
Som det ser ut i dag kan det dock finnas stora mängder solcellspaneler som ingen tar producentansvar för. Riksrevisionens bedömer att detta beror det delvis på att regler om producentansvaret inte är tydliga, och på brister i Naturvårdsverkets tillsyn. Detta ökar risken för att solcellspaneler inte kommer att samlas in för att behandlas.
– Med tanke på att mängden uttjänta paneler väntas öka från drygt 10 ton idag till mer än 20 000 ton per år efter 2050 behöver regeringen och Naturvårdsverket se till att producentansvaret fungerar, säger Fredrik Engström, projektledare för granskningen.
Rekommendationer
Vad gäller vindturbinblad väntas mängden uttjänta blad uppgå till cirka 15 000 ton under femårsperioden kring 2030 och till cirka 40 000 ton under femårsperioden kring 2035. Granskningen visar att det idag inte är känt hur de blad som monteras ned hanteras. Det är inte heller tydligt om de svenska förbuden mot förbränning och deponering alltid gäller för uttjänta vindturbinblad. Riksrevisionen konstaterar dock att förbränning och deponering framstår som de huvudsakliga behandlingsmetoderna.
Regeringen rekommenderas nu att se över vilka författningsändringar som kan göras för att det ska bli tydligt vilka slags solcellspaneler som omfattas av producentansvaret för elutrustning.
Naturvårdsverket rekommenderas bland annat att ta fram kriterier för bedömning av om producentansvar gäller för solcellspaneler och att regelbundet följa upp hur nedmonterade vindturbinblad hanteras i Sverige.
Energimyndigheten rekommenderas bland annat att utveckla energistatistiken så att den kan vara underlag för uppskattningar av framtida mängder uttjänta solcellspaneler.
