Gotlands tingsrätt har tidigare lagt ut sina uppropslistor med namn på parter och uppgift om måltyp på sin webbplats.
Datainspektionen ansåg att detta strider mot personuppgiftslagen och förelade domstolen att upphöra med att publicera uppropslistor med namn på personer på webben.
Datainspektionen konstaterade att ”eftersom uppgifter på Internet kan få en så stor spridning krävs det en särskild försiktighet när personuppgifter publiceras av det allmänna på Internet. I detta fall har bland annat uppgifter på personer som är brottsmisstänkta men inte dömda publicerats”.
Enligt DI är det uppenbart att det kan orsaka enskilda stort obehag att dessa uppgifter sprids. Även andra mål som vårdnadsmål, konkursärenden kan orsaka obehag och besvär för den enskilde.
Tingsrätten överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm som i sin dom konstaterade att listorna innebär ett missbruk av personuppgifterna och att Datainspektionen haft fog för sitt beslut. Förvaltningsrätten gick därmed på Datainspektionens linje.
Gotlands tingsrätt överklagade förvaltningsrättens dom till Kammarrätten i Stockholm och framförde bland annat att Datainspektionens beslut innebär en mycket allvarlig inskränkning av allmänhetens befogade krav på att kunna få insyn i en domstols verksamhet samt att hantering av uppropslistor är en del av domstolens rättstillämpning vilken Datainspektionen inte kan fatta beslut om.
Kammarrätten gjorde dock samma bedömning som Datainspektionen och förvaltningsrätten.
Tingsrätten överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som meddelande prövningstillstånd och nu slutligen går på Datainspektionens linje.
HFD skriver:
”Enligt 11 kap. 3 § regeringsformen får ingen myndighet, inte heller riksdagen, bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Bestämmelsen är ett uttryck för principen om domstolamas självständighet i dömandet. Den kan emellertid inte anses omfatta sådana beslut som en domstol fattar i den egna verksamheten avseende domstolens administration.”
HFD konstaterar att den som tar del av uppropslistor som publiceras på internet exempelvis kan få kännedom om att en viss namngiven person är föremål för åtal eller förekommer i mål om vårdnad eller förvaltarskap. Publiceringen av sådana listor på internet är en behandling av personuppgifter som enligt HFD omfattas av personuppgiftslagen.
Innan HFD hann komma med sitt avgörande – men efter det att HFD hade meddelat prövningstillstånd – återkallade dock tingsrättens sitt överklagande och meddelade att man skulle rätta sig efter Datainspektionens beslut.
I formell mening avskrev därför HFD målet men valde att ändå ge sin syn på saken.