Genom oriktiga inbjudningar från bland annat Ericsson, Scania och Svensk Afghansk Foundation har en man i en ledande ställning vid ambassaden i Pakistan felaktigt godkänt 122 besök till Sverige. Han döms nu även i hovrätten för tjänstefel.
En tjänstman, anställd på Utrikesdepartementet, med placering på migrationsavdelningen vid Sveriges Ambassad i Islamabad i Pakistan, har fattat beslut om Schengen-visering för afghanska medborgare i sammanlagt 122 ärenden. Besluten har bland annat grundat sig på oriktiga inbjudningar från Svensk Afghansk Foundation (SAF), Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Ericsson), Scania CV AB (Scania) och International Afghan Women Organization & Afghan Swedish Organization (IAWO).
Tingsrätten kom, redan i februari 2021, fram till att de aktuella gärningar var att bedöma som grova. Tjänstemannen dömdes för 61 fall av tjänstefel till villkorlig dom och 80 dagsböter om 220 kronor.
Beviljat besök trots att kraven inte var uppfyllda
Enligt gärningsbeskrivningen från åklagaren har mannen i sin myndighetsutövning under tiden november 2014 till och med december 2015 ”uppsåtligen genom handling eller underlåtenhet åsidosatt vad som gällt för uppgiften vid prövningen av viseringsansökningar från afghanska medborgare som velat besöka Sverige”.
Enligt åtalet ska han beviljat besöken trots att kraven inte varit uppfyllda enligt bland annat utlänningslagen. Han har inte gjort tillräcklig riskbedömning genom att kontrollera att SAF:s och IAWO:s verksamheter haft ett betydande svenskt intresse, trots att det förelegat rimliga tvivel på sökandenas avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan sökta viseringar löpt ut. Han har heller inte kontrollerat att inbjudningar från Ericsson, Scania, SAF och IAWO varit riktiga, trots att det förelegat rimliga tvivel på äktheten hos de styrkande handlingar som sökandena lämnat in eller på innehållets sanningsenlighet. Dessutom har han bland annat inte heller kontrollerat att det funnits tillräckligt med medel för sökande för uppehälle och logi i Sverige.
Tingsrätten konstaterade i sin dom att kontrollen av ansökningarna om besök i flera avseenden har varit bristfällig, särskilt när det gäller inbjudningarna från Ericsson och Scania.
”Som tingsrätten återkommer till framstår N.Ns uppgifter om att han inte skulle ha lyckats komma i kontakt med de svenska företagen som uppenbara efterhandskonstruktioner. Inbjudningarna är formulerade och utformade på ett sådant sätt att de för var och en framstår som förfalskningar. Bristerna i handläggningen är enligt tingsrätten påtagliga och den sammantagna omfattningen talar i viss mån för att N.N uppsåtligen skulle ha beviljat visering trots att kraven inte var uppfyllda”, skrev tingsrätten.
Människosmugglare inblandade
Tingsrätten skrev vidare att det kan var så att tjänstemannen inte insett att handläggningen bort ske med större noggrannhet eftersom att samma fel upprepas, i annat fall kan det förklaras med att han inte haft den tid som krävts för noggrann handläggning. Tjänstemannen och hans kollegor har uppgett i målet att arbetsbelastningen på ambassaden är mycket hög.
Åklagaren har dock uppgett att mycket talar för att tjänstemannen medvetet skulle ha felaktigt beviljat så kallad visering då det finns en utredning som visar att människosmugglare varit inblandade i ansökningarna. I samtliga ärenden där brister påstås har det varit tal om grupper som ansökt. Det är också beträffande inbjudningar från SAF och Scania tal om att olika grupper i flera omgångar och med liten tidsutdräkt däremellan sökt med inbjudningar från samma inbjudare.
I målet är det några av de aktuella personerna, som sedermera ansökte om asyl, som har erkänt att de varit i kontakt med människosmugglare för att ta sig till Sverige.
Tingsrätten konstaterar även att inbjudningarna från Ericsson var uppenbart förfalskade då de innehåller flera stavfel exempelvis styrelseordförandens namn. ”Tingsrätten finner att det beträffande samtliga inbjudningar från Ericsson finns en koppling till människosmuggling”, framgick det av domen.
Detsamma gäller för inbjudningarna från Scania.
Det har dock inte kommit fram något i utredningen om att tjänstemannen har haft kontakt med de människosmugglare som de asylsökande har berättat om, eller för den delen andra människosmugglare. Åklagaren har gått igenom tjänstemannens tillgångar och där framgår det att han inte tagit emot någon ersättning för att oriktigt beviljat visering.
”N.N har upprepat och med uppsåt i ett stort antal ärenden beviljat Schengenvisering trots att kraven enligt viseringskodexen inte var uppfyllda. I uppgiften att pröva ansökningar om Schengenvisering ligger att tillvarata inte bara Sveriges utan samtliga medlemsstaters intressen. Ett av syftena bakom Schengenregelverket är att stärka åtgärderna mot internationell kriminalitet och olaglig invandring. Brister i kontrollen vid beviljande av Schengenviseringar riskerar att leda till ett allvarligt förfång för det allmänna och för Schengens övriga medlemsstater och leder till en otillbörlig förmån för enskilda som är betydande. I försvårande riktning talar också att N.N haft en arbetsledande ställning”, framgick det av domen.
Hovrätten är överens med tingsrätten
Hovrätten fastställer nu tingsrätten dom.
I hovrätten har tjänstemannen uppgett att ambassaden prövade viseringsärenden från många storföretag i Sverige.
”Till skillnad från andra storföretag skickade Ericsson och Scania aldrig några listor med namn på inbjudna eller gav indikationer på kommande ansökningar. Varken svenska ambassaden eller andra Schengenländers ambassader hade tidigare haft några falska inbjudningar från svenska storföretag”, skriver hovrätten.
Han har även berättat att han var under press från ambassadören att skyndsamt bevilja ansökningar från stora företag. Han ägnade 20–25 procent av sin arbetstid åt viseringsärenden.
Hovrätten skriver i domen att domstolen ansluter sig till tingsrättens överväganden gällande frågan om det är bevisat om tjänstemannen har åsidosatt vad som gällt för uppgiften. Hovrätten anser alltså att det är utrett att han har åsidosatt vad som gällt för uppgiften genom att bevilja 61 viseringar baserade på oriktiga inbjudningar från Ericsson och Scania. Hovrätten gör ingen annan bedömning än tingsrätten gällande tjänstemannens uppsåt.
Hovrätten tillägger i denna del följande ”N.N måste ha insett att det fanns anledning att betvivla ansökningshandlingarnas äkthet och sanningsenlighet. Detta särskilt med hänsyn till den utbildning och erfarenhet av att bedöma viseringsärenden som N.N hade, den försiktighet som generellt gällde för ansökningar från afghanska medborgare, i synnerhet när det gällde flertalet inbjudningar till samma sammankomst, samt de uppenbara brister som ansökningshandlingarna uppvisade. När han trots detta, mot bättre vetande och utan föregående kontakt med de namngivna inbjudarna i Sverige, beviljade viseringar åsidosatte han med uppsåt vad som gällde för uppgiften”.
Hovrätten menar att vad som framkommit genom tilläggsförhöret med honom i hovrätten förändrar inte den bedömningen. Han ska därför dömas till ansvar för 61 fall av tjänstefel som inte kan bedömas som ringa. Påföljden ska bestämmas på det sätt som tingsrätten har gjort.
