En advokat från Dalarna var förordnad som offentligt biträde för en man i ett mål om rättspsykiatrisk tvångsvård.
Mannen ville inte att hans slutna vård skulle fortsätta men hans överklagande avslogs av Kammarrätten i Sundsvall.
Advokaten skrev i en särskild framställning att mannen hade velat överklaga kammarrättens dom och att hon därför hade skrivit en överklagandeskrift. Mannen ändrade sig dock och ville aldrig skicka in överklgandet.
Advokaten begärde dock ersättning för det arbete som hon hade lagt ned på att skriva överklagandet och på att prata med mannen över telefon.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar nu att advokaten har rätt till ersättning. Man skriver dock:
”Arbete med att avfatta ett överklagande går utöver sådant biträde av rutinmässigt slag som omfattas av den i kammarrätten beviljade ersättningen (jfr RÅ 2009 ref. 52). A (advokaten) har därför rätt till skälig ersättning för sitt arbete. Vid bedömningen av ersättningens storlek konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att A redan varit insatt i målet och att innehållet i överklagandet inte framgår av framställningen. A får mot den bakgrunden anses skäligen tillgodosedd med en ersättning motsvarande en timme.”
Högsta förvaltningsdomstolen bestämmer att ersättning ska betalas till advokaten med 1 595 kronor.