Vårdnads-, boende- och umgängesmål lägger oftare större fokus på föräldrarna än barnen.
Det skriver Jämställdhetsmyndigheten och menar att hela tvistemålsprocessen i sin nuvarande form behöver ses över.
Dagens arbetssätt i domstolarna fungerar inte tillräckligt bra för att skydda våldsutsatta barn.
– Flera uppmärksammade fall har visat vilka konsekvenser det kan få för barnen att bo hos eller ha umgänge med en våldsam förälder. Domstolarnas förutsättningar för att pröva frågorna om vårdnad, boende och umgänge behöver förbättras så att de kan säkerställa skydd för våldsutsatta vuxna och barn, säger Lena Ag, generaldirektör.
På uppdrag av regeringen har Jämställdhetsmyndigheten följt upp utvecklingen kring hur uppgifter om våld beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget är en fortsättning på den kartläggning av domar där myndigheten visade att uppgifter om våld eller andra övergrepp förekommer i 64 procent av dessa mål. Jämställdhetsmyndigheten har det senaste året haft dialog med 23 tingsrätter och sex hovrätter.
Måste förbättras
– Det behövs ett nytt sätt att arbeta med vårdnadstvister för att säkerställa barnrättsperspektivet. Frågan behöver utredas vidare, men det kan till exempel handla om att tvistemålsprocesserna behandlas hos särskilda barndomstolar, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.
I många fall blir barns berättelser och åsikter sällan eller inte alls beaktade och för att stärka barnets rätt till delaktighet och bidra till att barnets intressen tas tillvara vill Jämställdhetsmyndigheten utreda frågan om ombud för barn.
– Barnen har varken talerätt eller ombud och det bidrar till att de osynliggörs i processen. Domstolarna behöver också göra mer välgrundade riskbedömningar, som framgår i domen och som tar hänsyn till våldets omfattning och konsekvenser för barnet. För att göra det behöver domarna mer kunskap om våld, säger Mikael Thörn.
