Sedan 1998 finns brottet grov fridskränkning mot barn.
Men det är få av anmälningarna som leder till fällande dom.
Det visar en utredning som Brottsförebyggande rådet genomfört.
Endast fyra procent av anmälningarna om grov fridskränkning mot barn 2019 ledde till att någon blev fälld för brottet. Detta trots att polis och åklagare ofta lägger ner stora resurser på att utreda.
Brå har genomfört den första uppföljningen av hur reglerna om grov fridskränkning mot barn har tillämpats, sedan brottet infördes år 1998. Anmälningarna som Brå studerat visar att bestämmelsen är dåligt anpassad till barns förutsättningar och perspektiv. Främst beror detta på att barnen måste kunna beskriva vad de varit med om på ett sätt som de sällan klarar av.
Barnen ofta blivit utsatta för våld av sina föräldrar under flera år, ofta som en del av uppfostran. De har svårt att i detalj beskriva enskilda händelser och när de ägde rum.
– När barnen inte kan det, läggs utredningen vanligen ner, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd, Brå.
För en fällande dom krävas, i princip, ett vittne som sett vad som skett och är beredd att vittna om det. och barnets berättelse räcker inte. Och problemet är att det ofta är svårt att få någon inom familjen att ställa upp och vittna, av lojalitet eller av rädsla för konsekvenserna, och att utomstående bevittnar det som hänt är ovanligt.
En majoritet av de föräldrarna som misstänks är, skriver Brå, födda utanför Sverige i länder där barnaga inte är förbjudet och de har ofta bott ganska kort tid i Sverige. Hedersrelaterade fall är dock mindre vanliga och utgör ungefär 10 procent av fallen.
– En stor del av de misstänkta, både de som är inrikes och utrikes födda, har psykiska eller sociala problem. Det talar för att överrepresentationen av utrikes födda föräldrar bland de misstänkta kan ha sin förklaring i att de inte är uppvuxna med lika starka normer mot ”uppfostringsvåld” som vi har i Sverige, i kombination med psykiska och sociala påfrestningar som möter dem när de lämnar sitt hemland, säger Stina Holmberg.
Fakta:
Brottet grov kvinnofridskränkning infördes 1998 för att förstärka det straffrättsliga skyddet för kvinnor som utsätts för våld i nära relation. I det sammanhanget infördes också brottet grov fridskränkning som avsåg andra typer av upprepat våld i nära relation, till exempel våld mot män eller barn.
Familjerättslig nyhetsdag
Under denna heldagskurs från BG Institute ges en värdefull genomgång av den ekonomiska familjerätten – från nya förslag rörande arv och testamente till aktuella domstolsavgöranden om bodelning och sambofråg. Dessutom delar experter med sig av praktiska rekommendationer för att hantera kommande juridiska utmaningar.
