Efter att en man som ådragit sig skulder blivit pensionär ansåg Kronofogden i mars 2010 att det inte längre fanns utrymme i hans ekonomi att göra en löneutmätning. Ett tidigare beslut om löneutmätning upphävdes därför.
I maj 2010 framkom vid en kontroll som Kronofogden genomförde att mannen och hans hustru fick bostadstillägg om sammanlagt 3 828 kronor per månad. Efter nya beräkningar ansåg Kronofogden att det nu fanns utrymme för löneutmätning med 1 637 kronor varje månad.
Men Kronofogdens beräkningar var felaktiga och i själva verket var bostadstillägget som makarna fick per månad bara hälften så mycket. Mannens fru påtalade misstaget för Kronofogden bara några dagar efter att kontrollen genomförts, men Kronofogden vidtog inte några åtgärder för att rätta till misstaget.
Därefter kontaktade hustrun Kronofogden vid ett flertal tillfällen utan resultat. Först i november 2010 kontrollerade Kronofogden storleken på makarnas bostadstillägg.
Kronofogden gjorde därefter en ny beräkning och fastställde utmätningsbeloppet till 222 kronor per månad.
Men när hustrun också krävde att få tillbaka de pengar som mätts ut felaktigt meddelade Kronofogden att mannen kunde få tillbaka pengarna först efter att den som han var skyldig pengarna återbetalat dessa.
Makarna vände sig därefter till JK och begärde skadestånd om 10 000 kronor var för det lidande som Kronofogdemyndighetens felaktiga utmätningsbeslut har orsakat dem.
Makarna menar att Kronofogdemyndigheten, trots ett flertal kontakter, underlåtit att rätta det felaktiga utmätningsbeslutet. Under den tid som de felaktiga utmätningarna har fortgått har makarna känt en stor vanmakt över att Kronofogdemyndigheten har tvingat dem att leva under existensminimum.
Deras pengar ska under denna tid enligt dem själva varken ha räckt till mat eller till de mediciner som mannen är i behov av. De har istället tvingats låna pengar av vänner och anhöriga för att klara sitt uppehälle.
JK:s bedömning är att makarna har rätt till skadestånd.
JK skriver att enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter så måste ett intrång i den enskildes äganderätt ske i enlighet med lag, ha ett legitimt syfte och åtgärden måste stå i proportion till det syfte som ska uppnås.
Samtidigt framgår av svensk lagstiftning att endast den del av lön eller pension som överstiger vad en låntagare behöver för sitt och familjens underhåll får mätas ut.
För att avgöra hur stor del av lönen som kan gå till att betala av skulder ska Kronofogdemyndigheten fastställa ett förbehållsbelopp, ska som alltså inte får tas i anspråk genom utmätning eftersom gäldenären anses behöva dessa pengar för att klara sitt uppehälle.
Enligt JK har utmätningen av mannens pension i det här fallet kommit att ske med ett så högt belopp att utmätningen har inkräktat på den del av hans pension som han behövt för sitt och sin frus underhåll, och som enligt lag alltså inte får mätas ut. Detta har skett som en följd av fel eller försummelse från Kronofogdens sida.
Därför står det också enligt JK klart att intrånget i mannens rätt till egendom inte har skett i enlighet med lag. Makarnas rätt till egendomsskydd enligt Europakonventionen har alltså åsidosatts genom Kronofogdemyndighetens fel eller försummelser.
Det lidande som makarna har utstått, då de tvingats leva på en inkomstnivå som ligger under den nivå som de ansetts behöva för att klara sitt uppehälle och de känslor av vanmakt och oro som detta har orsakat, kan enligt JK inte anses kompenserat genom senare åtgärder inom ramen för utmätningsärendet. Makarna får därför 10 000 kronor var i skadestånd.
Foto: TT
