Helgpanelen: Överbeläggningen gör att häktade inte får sina rättigheter tillgodosedda

Det råder kaos på Sveriges häkten.
Flera brottsmisstänkta placeras i arresten och i besöksrummen.
Advokaterna har svårt att få besökstider.
Tiden på häktet blir ofta lång då även anstalterna är överfulla – en dominoeffekt.
Legally Yours har talat med fem advokater om situationen.

Under flera år har man larmat om överfulla häkten och det blir inte bättre. I april i år satt drygt 2 600 personer häktade i Sverige. Vid samma tidpunkt förra året var antalet 2 250. Det finns inte längre plats på Sveriges häkten. Nu fylls även polisarresterna och besöksrummen upp. Dagens Juridik har talat med fyra advokater som samtliga har drabbats av kaoset på häktena.

Lars Kruse, Advokat, Advokatbyrån Kruse&Co

Det är rekordfullt på häktena nu. Hur har det kunnat bli så här?
– Sannolikt ett resultat av kraftigt ökade resurser till polis och åklagare, fler brott anses som obligatoriskt häktningsgrundande och en mer summarisk prövning av häktningsfrågan hos arbetstyngda domstolar.

Vilka åtgärder krävs?
– Utökade resurser till domstolarna för att hinna göra noggranna prövningar av häktningsfrågan och pröva häktade mål snabbare. Alternativ till inlåsning av häktade. Snabbare handläggning av mål med häktade hos polis och åklagare.

Vilka uppenbara risker finns det med dessa överbeläggningar?
– Som häktad skall du betraktas som oskyldig tills din sak har prövats av domstol. Under de förhållanden som nu råder med överbeläggning och långsam handläggning upplever den häktade sig dömd på förhand. Det skapar dessutom en mycket dålig arbetsmiljö för häktespersonal och dålig miljö för de intagna.

Har du och dina klienter blivit drabbade?
– Det största problemet i södra Sverige just nu är att de häktade får sitta kvar i arrestcellerna upp till en vecka och längre utan tillgång till det som häkteslagen föreskriver; TV/radio, tidskrifter, kioskvagn, biblioteksvagn, samsittning, sjukvård, själasörjare, träningsmöjlighet (cykel/löpband) och daglig promenad (1 timme). Trots att RB 24 kap 22§ st. 1 föreskriver ”Den som häktas skall utan dröjsmål föras till häkte”. Kort sagt – staten bryter dagligen mot skriven lag.

– För egen del har jag drabbats av att inte kunna träffa klienter med kort varsel då besöksrum tagits i anspråk som häktesrum. Jag kan behöva boka flera dagar i förväg för att få träffa en klient.

Karoliina Ikonen Simu, Advokat, Advokatbyrån Karoliina Ikonen

Det är rekordfullt på häktena nu. Hur har det kunnat bli så här?
– Jag tror att det är en kombination av flera omständigheter. Exempelvis mer komplicerade ärenden med bland annat fler misstänkta, hög arbetsbelastning hos både polis samt bland annat NFC och tekniker samt nya lagar som har till syfte att frihetsberövanden ska vara längre (och i vissa fall fler). Det blir en dominoeffekt där även fulla anstalter påverkar att intagna blir kvar på häktena under en längre tid.

Vilka åtgärder krävs?
– Det finns tyvärr inget enkelt svar. Personligen tror jag inte på fler och längre frihetsberövanden vilket isåfall kräver fler platser på både häkten och anstalter. Min uppfattning är att fler insatser behövs tidigare för att förebygga brottslighet.

Vilka uppenbara risker finns det med dessa överbeläggningar?
– Riskerna är många och jag har sett några konsekvenser såsom: Häktade kan på grund av platsbrist placeras i besöksrum vilket påverkar möjligheterna till besök utifrån från exempelvis familjemedlemmar och andra anhöriga. Dubbelbeläggning i rum har blivit vanligare vilket inte alltid är lämpligt eller ens önskvärt. Intagna kan också i praktiken få spendera längre tid på arresten som inte alls är anpassad för någon längre vistelsetid. Större risk för konflikter (både mellan intagna samt mellan intagna och personal) vilket i praktiken innebär att den pressade situationen av säkerhetsskäl leder till högre grad av isolering. Hög beläggning innebär också att det blir brist på exempelvis tillgängligheten på besöksrum eller videorum vilket även leder till en pressad arbetssituation för utredare och advokater när exempelvis förhör får hållas under tidspress och/eller rentav avbrytas i förtid.

Har du och dina klienter blivit drabbade?
– Jag har varit med om allt det ovanstående och det pågår även i detta nu.

Björn Hurtig, Advokat, Hurtig & Partners

Det är rekordfullt på häktena nu. Hur har det kunnat bli så här?
– Jag tror att det beror på att det 1) just nu frihetsberövas fler personer än någonsin, 2) att svenska domstolar fortfarande häktar människor på otillräckliga grunder, 3) att svenska domstolar efter att man häktat en person ofta mer eller mindre slentrianmässigt låter häktningstiden fortgå onödigt länge, 4) att vi advokater i många fall uppträder för svagt i häktningsförhandlingarna liksom givetvis 5) att våra svenska häkten inte är anpassade för den anstormning av frihetsberövade personer som de föregående omständigheterna obönhörligen medför. 

Vilka åtgärder krävs?
– I princip krävs det en översyn av häktningsinstitutet så att vi i Sverige följer de regler om rättigheter som de flesta andra europeiska länder har. Varför kan man t ex inte i vissa fall ersätta häktning med fotboja? Varför denna övertro på att alla som är misstänkta för brott ska kontakta vittnen eller på annat sätt förstöra utredningen? Jag tror att vi i Sverige måste inta en mer modern syn på hanteringen av de som är misstänkta för brott och inte ”tokhäkta” på det sätt som sker idag. Häktning är i första hand tänkt att skydda utredningen och för att kunna lagföra; att någon inte påverkar vittnen, begår fler brott under utredningstiden eller flyr. Den risken är i de allra flesta fall (med undantag för flykt) klar i och med huvudförhandlingen i tingsrätten. Ändå är det vanligt att många efter tingsrättsförhandling får vara kvar i häkte. Ofta på grund av risk att de kan begå nya brott. Det blir en sorts substitut till fängelse, men för brott personen inte har begått. Det är en bidragande orsak till hur häktena används fel enligt min uppfattning.

Vilka uppenbara risker finns det med dessa överbeläggningar?
– Att de häktade, pga. överbeläggning, inte får sina rättigheter tillgodosedda, vilket i stor utsträckning sker redan idag. De hamnar hos KFM för att de inte får tillgång att betala räkningar (för att det inte hinns med), de får inte mediciner de har behov av (men som inte är akuta i meningen livsfara), de får inte rätt behandling av personal som pga. det stora arbetstrycket och underbemanningen är alltför oerfarna eller har för mycket att göra. Så är det inte meningen att det ska vara och så behöver det inte vara.

Har du och dina klienter blivit drabbade?
– Alla blir drabbade, personalen på arresten, personalen på häktet. De får svårt att hinna med sina arbetsuppgifter såklart. Advokaterna – jag är en av dem – får vänta länge för att komma in och besöka sina klienter och har i vissa fall svårt att överhuvudtaget få en tid till besök pga att alla besöksrum är bokade. Det drabbar givetvis klienterna och deras rättssäkerhet. Vidare får klienter sitta onödigt länge på både intagnings- och arrestavdelning efter det att de är häktade. Då saknar de oftast TV mm. När de sedan kommer till häktet kan de bli tvingade att dela rum med annan eller ibland t o m få ett besöksrum att tillbringa sin tid i, vilket allt som oftast saknar TV och annat som man behöver för sin bekvämlighet. Även klienterna drabbas givetvis av om Advokaterna får problem att få till besökstider. Jag kan göra listan längre men nöjer mig med att säga att det är ett stort problem för alla som hanteras i häkte eller som har som uppgift att hantera någon som frihetsberövats genom häktning.

Sanna Herlin, Advokat, Tre Advokater

Det är rekordfullt på häktena nu. Hur har det kunnat bli så här?
– Det är förmodligen en kombination av flera orsaker; ändrad lagstiftning som innebär s.k. obligatorisk häktning för fler brott är en av orsakerna. Det har skett flera lagändringar på kort tid där verksamheten inte hunnit anpassas till de nya förhållandena.

Vilka åtgärder krävs?
– Eftersom det inte är troligt att vi kommer ha färre frihetsberövade framöver är nybyggnation av häkten och anstalter den långsiktiga lösningen. I väntan på att de står färdiga får man jobba på flera fronter; allt från att åklagare (och domare) funderar på om det finns alternativ till häktning  i fler fall så som användande av rättegångsfullmakt och kontaktförbud i större utsträckning, till att anställa mer personal på häkten och anstalter både för att kunna upprätthålla säkerheten och för att kunna tillgodose utökade besökstider för advokater. Vidare skulle man kunna utöka möjligheterna till att avtjäna straff med fotboja även vid längre straff än sex månader för att frigöra plats på anstalter.

Vilka uppenbara risker finns det med dessa överbeläggningar?
– När det är fullt på häktena får fler personer tillbringa häktestiden på arresten i utrymmen som inte alls är anpassade för det och som innebär en mycket större påfrestning för den enskilde, både fysisk och psykiskt. Det är trångt, möjligheten att sköta sin hygien är begränsad och man kan tex. inte spola själv på toaletten, det finns ingen TV eller tillgång till annan sysselsättning. Med mycket hög beläggning följer också att det blir svårare för den frihetsberövade att ha kontakt med sin advokat; både pga. av platsbrist och personalbrist. Även möjlighet till kontakt med advokat via telefon blir begränsad. I förlängningen blir det en rättssäkerhetsfråga. Vid dubbelbeläggning är det också fråga om en direkt säkerhetsrisk, främst för den enskilde som blir inlåst tillsammans med annan intagen i ett litet trångt rum avsett för en person, men även för personalen.

Har du och dina klienter blivit drabbade?
– Jag har flera klienter som har blivit drabbade på just de sätt som beskrivs ovan, både ifråga om att tillbringa häktestid i arrest, svårighet att få till möten med advokat och besök från anhöriga. Eftersom det även är fullt på anstalterna får dömda personer ibland avtjäna delar av sina straff på häkte i stället för på anstalt, vilket i praktiken blir en slags dubbelbestraffning då man inte alls har samma rätt att tex vistas utomhus, till sysselsättning, vistas tillsammans med andra eller möjlighet att ta emot besök, som man har på anstalt.

Emma Persson, Advokat, Advokatbyrån Emma Persson

Det är rekordfullt på häktena nu. Hur har det kunnat bli så här?
– Fler personer än normalt är häktade på grund av mycket långa handläggningstider hos NFC, vilket gör att ärenden ofta tar flera månader längre än vad de skulle behöva göra eftersom polis och åklagare måste invänta analysresultat. 

– Att fler är häktade kan eventuellt även bero på straffskärpningar, men jag tror framförallt det beror på handläggningstiderna. 

– Politikerna vill ha ett effektivt rättsväsende och bekämpa kriminaliteten, då måste staten satsa på NFC, Polisen, åklagarna, domstolarna, Kriminalvården, men även oss advokater m fl.  

Vilka åtgärder krävs?
– Att NFC får de resurser som krävs; pengar, personal m m. 

– Åklagarna kanske skulle bli mer återhållsamma med vilka de begär häktade. 

– EU-medborgare som ej är bosatta i Sverige häktas regelmässigt på grund av så kallad flyktfara även för mer ringa typ av brottslighet. Alternativ till detta då de slipper frihetsberövas i flera veckor bör utredas. 

Vilka uppenbara risker finns det med dessa överbeläggningar?
– Det glöms ofta bort i debatten att en häktad person inte är dömd och således ska betraktas som oskyldig. 
– Överbeläggningar riskerar att gå ut över häktades fysiska- och psykiska hälsa. Utöver det så påverkar det såklart Kriminalvårdens personal och oss övriga som har med Kriminalvården att göra.
– Sammanfattningsvis är detta ett rättssäkerhetsproblem.

Har du och dina klienter blivit drabbade?
– Klienter blir kvar i arresten trots att de är häktade och ska flyttas till häkte. Svårigheter att komma fram på telefon till häktade klienter. Långa väntetider när man ska ha möten eller polisförhör.