En man som suttit häktad i tio månader och som sedan friades av hovrätten har begärt skadestånd för bland annat fha gått miste om miljonvinst på lyxklockor.
Han tillerkändes 360 000 kronor efter beslut av JK men har vänt sig till domstol för att ett skadestånd om sju miljoner kronor. Men domstolarna säger nej.
Mannen var frihetsberövad mellan den 4 december 2020 och den 6 oktober 2021, det vill säga under 307 dagar. Han dömdes vid tingsrätten till nio års fängelse, men frikändes av hovrätten.
Efter sitt frikännande begärde mannen att Justitiekanslern, inom ramen för statens frivilliga skadereglering, skulle tillerkänna honom ersättning. Hans anspråk avsåg utgifter, intrång i verksamhet och lidande. Justitiekanslern beslutade att mannen hade rätt till ersättning om 361 781 kronor, varav 360 000 kronor avsåg lidande och 1 781 kronor ombudsarvode.
Mannen var inte nöjd med JK.s beslut och har därför vänt sig till tingsrätten.
Allvarlig sjukdom under åtta månader i häktet
I tingsrätten har mannen yrkat att tingsrätten förpliktar staten genom JK att till honom utge 7 miljoner kronor. Av beloppet avser 400 000 kronor utgifter, 6 miljoner kronor intrång i näringsverksamhet och 600 000 kronor lidande.
När det gäller lidande pekar mannen på att han drabbades under frihetsberövandet av en allvarlig sjukdom under åtta månader som han inte fick tillräcklig vård för.
När det gäller intrång i hans näringsverksamhet pekar mannen på att han är ägare till ett svenskt bolag där han varit ansvarig för bolagets förpliktelser. Bolaget hade köpt in 2 000 klockor som skulle säljas med vinst om 2 500 kronor per klocka. Eftersom han var frihetsberövad kom någon försäljning aldrig till stånd och han menar därför att han har rätt till ersättning om 5 miljoner kronor. Han är även ensam ägare till ett bulgariskt bolag som skulle få 520 kronor per såld klocka. Bolaget gick miste om drygt 1 miljon kronor, har mannen uppgett.
När det gäller utgifter uppger mannen att han hade matkassar med sig när han greps där varornas värde uppgick till 1 000 kronor samt att han hade mat hemma vars värde uppgick till 2 000 kronor som förstördes. Vidare uppger han att han hade köpt elcyklar från Kina till ett värde om 4 000 dollar. När de levererades aviserades att dessa behövde hämtas ut senast ett specifikt datum, annars skulle de förstöras. Eftersom han satt frihetsberövad förlorade han cirka 38 000 kronor. Vidare vill han bland annat ha betalt för att han inte kunnat utnyttja de lokaler som han betalat hyra för
Justitiekanslern har motsatt sig yrkandet, men vitsordat utgifterna 4 000 dollar avseende elcyklar och utgiften för domän som skäliga i och för sig.
Sjukdomen inte klarlagd
JK har vidare uppgett att förhållandena kring den sjukdom som mannen påstås ha lidit inte är klarlagda. Den ersättning mannen redan erhållit har beräknats med ett påslag om 40 procent jämfört med basbeloppet som beräknats på antalet dagar han varit frihetsberövad. Basbeloppet för dagarna han ersätts med uppgår till 255 000 kronor.
”Det är emellertid så att viss sjukdom om den uppgått till en särskilt svår lidandenivå kan ersättas med ytterligare 20 procent av basbeloppet. Det krävs emellertid att sjukdomen gjort frihetsberövandet särskilt påfrestande. Det är inte visat att något särskilt påfrestande förhållande har förelegat för N.N”, har JK uppgett.
Tingsrätten skrev i domen att samtliga utgifter, med undantag för tilläggsavgiften, som mannen begärt ersättning för avser utgifter för varor och tjänster som han, alternativt hans bolag, till följd av frihetsberövandet inte kunde utnyttja. Det rör sig inte om utgifter som uppkom på grund av att han satt frihetsberövad.
Vidare uppger tingsrätten att de eventuella uteblivna vinster som mannen begärt ersättning för, som intrång i näringsverksamhet, i formell mening utgör potentiella skador för bolagen och inte för honom. Han saknar därför rätt till ersättning för intrång i näringsverksamhet.
Tingsrätten skriver i domen att den bevisning som mannen gett in inte visar på ”några konkreta förhållanden som gjort just hans tid som frihetsberövad mer påfrestande än vad ett motsvarande frihetsberövande i allmänhet medför. Det saknas dokumentation avseende det sjukdomstillstånd som han åberopat som grund och under alla förhållanden har det inte framkommit vilken effekt detta haft för honom under hans tid som frihetsberövad. Förhållandet att han var misstänkt för grov brottslighet som föranledde ett långt fängelsestraff i tingsrätten motiverar i sig ett högre belopp än vad endast frihetsberövandets längd ger skäl för. Mot bakgrund av den i målet föreliggande bevisningen kan dock inte den ideella skada som lidandet utgör anses ha varit större än vad Justitiekanslern funnit i sitt beslut”.
Mannen väljer att överklaga tingsrättens beslut till hovrätten som efter en genomgång av materialet kommit fram till att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.
