En mamma som vid ett gräl hade slagit sin minderårige son en gång med öppen handflata dömdes av Umeåa tingsrätt för ofredande.
Åklagaren hade yrkat ansvar för ringa misshandel men tingsrätten konstaterade att slaget inte hade gett upphov till någon nämnvärd smärta och därför inte kunde rubriceras som misshandel.
Tingsrätten konstaterade att åklagaren måste ha funnit åtal påkallat ur allmän synpunkt eftersom hon beslutat att väcka åtal efter anmälan av socialtjänsten. Därmed förelåg, enligt tingsrätten, inget hinder mot att pröva om gärningen utgjorde ett ofredande.
Kvinnan dömdes till penningböter och sonen tillerkändes även kränkningsersättning på 5 000 kronor.
Domen överklagades till Hovrätten för Övre Norrland där kvinnan invände att målet inte uppfyllde kraven på en rättvis rättegång – bland annat eftersom hon dömdes för ofredande utan att ha varit åtalad för detta brott.
Hovrätten instämde i tingsrättens resonemang att gärningsbeskrivningen innefattade ett ofredande. Av vad åklagaren uppgav i hovrätten stod det klart att åklagaren hade bedömt att åtalet påkallat ur allmän synpunkt.
Tingsrätten kunde därför utan hinder döma mamman för ofredande.
Hovrätten skriver dock:
”I detta fall har tingsrätten funnit att X (den tilltalades) inte skulle dömas för misshandel men att gärningen innefattade ett ofredande och dömt henne för detta. Att gärningsbeskrivningen får anses innefatta även ett påstående om ofredande är klart… När domstolar avviker från åklagarens brottsrubricering måste dock rätten beakta de krav som Europakonventionen ställer på den tilltalades möjligheter att försvara sig, vilka innebär att en domstol i princip inte får döma den tilltalade för ett nytt brott utan att denne först beretts tillfälle att yttra sig över ändringen.”
Hovrätten fortsätter:
”I förevarande fall har X inte, såvitt har framkommit i hovrätten, fått bemöta frågan om gärningen även kunde innefatta ett ofredande. Det har därför förekommit ett rättegångsfel vid tingsrätten. Detta rättegångsfel har dock avhjälpts i hovrätten genom att X haft möjlighet att bemöta anklagelsen om ofredande här.”
Även hovrätten kommer fram till att gärningen ska bedömas som ofredande. Med hänsyn till att gärningen ägde rum i hemmet, mot ett barn och av en närstående ändrar hovrätten påföljden till dagsböter.
Mamman befrias dock från att utge kränkningsersättning efterson kränkningen, enligt hovrätten, inte har varit av allvarlig art.
