Friskolornas riksförbund vill inte att meddelarskyddet ska gälla all personal inom skolvärlden.
Om anställda vid friskolor kan lämna uppgifter till media utan att riskera repressalier från arbetsgivarens sida kan företagshemligheter läcka ut, menar förbundet.
VD:n Claes Nyberg anser därför att ett meddelarskydd ska vara begränsat till de fall där anställda lämnar uppgifter om missförhållanden som direkt påverkar barn och elever:
– Till exempel att en huvudman inte ger särskilt stöd till elever som har rätt till det, säger han till Lärarnas Tidning.
Friskolornas riksförbund vänder sig alltså mot att anställda ska kunna lämna vilka uppgifter som helst till media. Även uppgifter om exempelvis skolans ekonomi skulle då kunna nå ut till allmänheten. Sådan information är enligt riksförbundet att betrakta som företagshemligheter – trots att det rör sig om skattebetalarnas pengar.
Kirsi Piispanen, förbundsjurist på Lärarförbundet, anser dock att det inte kan bli aktuellt att begränsa lagen så att endast vissa uppgifter får lämnas ut:
– Lärarna skulle inte våga tala med medierna eftersom det skulle krävas en väldigt kvalificerad bedömning av om en uppgift är att betrakta som ett missförhållande eller en företagshemlighet, säger hon till Lärarnas Tidning.
Hon anser också att frågan handlar om att uppdatera lagen till dagens förutsättningar:
– När man skrev grundlagen så drevs inte skolor av privata utförare i samma omfattning som idag. Det här förslaget är inget dramatiskt. Det handlar om att täppa igen det hål som uppstått.
Meddelarskyddet innebär att offentliganställda så kallade visselblåsare inte riskerar repressalier från arbetsgivarens sida.
Offentliga arbetsgivare får inte forska i vem av de anställda som har lämnat uppgifter till media och får inte heller bestraffa någon för detta. Idag gäller meddelarskyddet alltså inte för privata arbetsgivare.
Men i en statlig utredning om friskolornas verksamhet fastslogs i augusti förra året att meddelarskydd borde införas för anställda vid friskolor. Ytterligare en statlig utredning har sedan kommit fram till meddelarskyddet borde gälla för privatanställda inom vård, skola och omsorg.
Förslagen om meddelarskydd har varit ute på remiss och remissinstanserna har tydligt tagit ställning åt ett håll eller ett annat, skriver Lärarnas Tidning.
Privata aktörer inom välfärdssektorn företräds av organisationer som Vårdföretagarna, Almega och Friskolornas riksförbund och vill inte att förslaget blir verklighet. De hänvisar till att privatanställda redan har möjlighet att slå larm om allvarliga missförhållanden och brott i verksamheten.
Myndigheter, fackförbund, universitet, kommuner, landsting och företrädare för medierna anser å andra sidan att privatanställda inom skola, vård och omsorg behöver ett lagstadgat meddelarskydd som motsvarar det som finns för offentliganställda.
Dessutom ställer sig Skolverket, Skolinspektionen, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och Sveriges kommuner och landsting bakom förslaget att meddelarskydd införs för alla anställda inom skolvärlden.
Lärarnas riksförbund menar det även borde utredas om offentlighetsprincipen borde omfatta friskolorna fullt ut, enligt Lärarnas Tidning. Det skulle innebära att flertalet av friskolornas handlingar blev offentliga.
Foto: TT
