En 40-årig kvinna tog hjälp av en låneförmedlare när hon ville köpa en bostad. Men de handlingar som lämnades in till Danske Bank, som beviljade ett lån om 2 miljoner kronor, var falska.Kvinnan döms för grovt bedrägeri.
I en rad artiklar har Dagens Juridik berättat om hur Danske Bank gång på gång blivit utsatt för bedrägerier. Det handlar ofta om personer som endast bott i Sverige några år som får hjälp av en så kallad låneförmedlare som hjälper dem att ta kontakt med banken för att göra en bolåneansökan. Personerna uppger att de lämnat allt i händerna hos denna person som uppger sig för att vara en låneförmedlare.
Ekobrottsmyndigheten inledde 2020 en utredning av en bolåneförmedling. Under 2020 och 2021 bedrev Ekobrottsmyndigheten spaning och avlyssning mot de personer som var involverade i låneförmedlingen. Ett flertal personer dömdes senare av Stockholms tingsrätt den 16 februari 2022 för grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning för att ha hjälpt bostadssökande att erhålla bolån hos olika banker genom att vilseleda bankerna.
Nu har en dom kommit mot en 40-årig kvinna som var bostadssökande och således en av de personer som hade kontaktat förmedlingen för att få hjälp med bostadslån.
Bolåneansökan
Av domen framgår det att en skriftlig bolåneansökan inkom till Danske Bank Iiapril 2020. Den skriftliga bolåneansökan hade föregåtts av en elektronisk bolåneansökan och ett lånelöfte. I den skriftliga bolåneansökan uppgavs att den 40-åriga kvinnan var fast anställd på företaget Pelikan Städservice med en månadsinkomst om 37 500 kronor, att hon var ensamstående utan försörjningsplikt för några barn och att hon inte hade några skulder sedan tidigare. Till ansökan bifogades ett anställningsintyg och lönespecifikationer som bekräftade den i låneansökan angivna anställningen och lönen.
Danske Bank beviljade den 40-åriga kvinnan ett bolån om 2 miljoner kronor.
Genom utdrag ur folkbokföringsregistret är det emellertid utrett att kvinnan är gift och har tre barn under 18 år. Av kontrolluppgifter från Skatteverket framgår det att hon 2019 och 2020 har haft en inkomst från Stockholms kommun och Försäkringskassan med 172 780 kronor respektive 314 211 kronor. Hon har dock varken under 2019 eller 2020 haft någon inkomst från Pelikan Städservice. Den månadsinkomst som angivits i den skriftliga bolåneansökan hade gett en årsinkomst om 450 000 kronor.
Bolåneansökan innehöll därmed oriktiga uppgifter och falska handlingar till Danske Bank. Tingsrätten skriver att kvinnan har således beviljats ett lån på felaktiga grunder.
”Lånet har inneburit vinning för henne, då hon inte skulle ha beviljats det aktuella lånet, eller i vart fall inte ett lån med motsvarande villkor, om banken hade känt till de rätta anställnings-, inkomst- och familjeförhållandena”, skriver tingsrätten.
Har sålt bostaden och löst lånet
Kvinnan har numera har sålt bostaden och löst lånet. Banken har också haft pant i den bostad som köptes för de lånade pengarna.
”För att rekvisitet skada ska vara uppfyllt är som angetts ovan dock tillräckligt att det har uppstått en beaktansvärd risk för slutlig förlust. Skada föreligger generellt om den vilseledde genom en transaktion utsätter sig för större fara för förlust än denne räknat med”, skriver tingsrätten.
Domstolen menar att kvinnan har haft sämre återbetalningsförmåga än vad som framgått av den information som lämnades till banken och banken har genom att bevilja det aktuella lånet utsatt sig för en större risk för förlust än vad banken hade räknat med.
”Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten att förhållandena varit sådana att det förelegat en beaktansvärd risk för slutlig förlust. Förfarandet har således inneburit skada för banken”, skriver tingsrätten.
De objektiva förutsättningarna för brottet bedrägeri är uppfyllda.
Kvinnan har uppgett att hon kontaktade bolåneförmedlingen eftersom hon behövde hjälp med att ansöka om bolån på grund av att hon inte talade svenska. Hon har sedan flera gånger på uppmaning från bolåneförmedlarna signerat med BankID utan att veta vad hon signerade. Hon har även undertecknat en skriftlig bolåneansökan med oriktiga uppgifter och falska handlingar.
Kvinnan har i målet berättat att låneförmedlaren ville ha 50 000 kronor för arbetat och när hon ifrågasatte det höga beloppet svarade han att även mäklare tar denna avgift när hon sedan ska sälja lägenheten. Hon har slutligen lämnat över 50 000 kronor i kontanter till bolåneförmedlarna.
Döms för grovt brott
Tingsrätten anser att bankID-signeringarna, undertecknandet av den skriftlig bolåneansökan med oriktiga uppgifter och falska handlingar och kontantbetalningen är omständigheter som talar för att kvinnan förstått risken med att bolåneförmedlingen inte var en legitim verksamhet.
”Sammantaget finner tingsrätten att N.N måste ha insett att bolåneförmedlarna vilselett banken genom oriktiga uppgifter och förfalskade handlingar att betala ut bolånet. Hon har därför tillsammans och i samförstånd med andra gärningspersoner begått gärningen med uppsåt. Åtalet är därmed till fullo styrkt”, skriver domstolen.
Tingsrätten hänvisar även till att de inlämnade oriktiga uppgifterna och att falska handlingar användes vid låneansökan medför att brottet är att anse som grovt. Kvinnan för grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund.
Hon döms till villkorlig dom och 100 dagsböter om 420 kronor.
