En kvinna ansökte hos Riksarkivet om att få ta del av personakten efter sin mamma, som avlidit drygt 25 år tidigare.
Riksarkivet konstaterade att kvinnan hade en halvsyster som adopterats bort när hon var liten. Det fanns därför en risk att hon var omedveten om adoptionen och det gick inte att fråga adoptivföräldrarna, eftersom de var döda.
Med anledning av detta ansåg Riksarkivet att det fanns särskild anledning att anta att adoptivsystern eller närstående till henne skulle lida men om hennes personuppgifter röjdes. Uppgifterna var därför sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Kvinnan fick endast se en kopia av akten där hennes systers personuppgifter övertäckts.
I överklagande uppgav kvinnan att hon främst vill ta del av uppgifterna för sin egen skull och att varje människa borde ha rätt att känna till sin biologiska bakgrund.
Hon lovade även att ”behandla uppgifterna på ett ansvarsfullt sätt” så att något men för hennes halvsyster eller någon närstående till henne inte skulle uppstå. Hon betonade även att lång tid hade gått och att sekretessen snart skulle hävas ändå.
Kammarrätten anslöt sig dock till Riksarkivets bedömning och avslog överklagandet.
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som tidigare meddelat prövningstillstånd i målet, ansluter sig nu till den tidigare bedömningen och avslår överklagande i målet.
Folkbokföringsuppgifter är som utgångspunkt offentliga, men det kan på grund av speciella omständigheter finnas särskild anledning att hemlighålla dem i vissa fall, uttalar HFD.
Domstolen har i ett tidigare fall nekat en man att få del av uppgifter om en halvsyster, eftersom hon inte kände till att hon var adopterad och därför kunde antas lida men. HFD gör motsvarande bedömning även i det aktuella fallet och uppgifterna omfattas därför av sekretess.
Foto: TT