DEBATT – av Cecilia Ashori-Mehrandjani, notarieansvarig Saco-S Domstol, Elisabeth Åberg, ordförande Saco-S Domstol och Anna Nitzelius, rättspolitisk talesperson, Akavia.
En ökad och mer avancerad brottslighet ställer krav på att vi rustar vårt rättsväsende för att kunna möta både nuvarande och kommande utmaningar. Detta kan tyckas självklart, men det finns anledning att känna oro för rättsväsendets framtid. Den senaste statistiken från Domstolsverket visar att tillströmningen av notarier kan bli för låg. Det i kombination med vittnesmål från våra notariemedlemmar visar att det är hög tid att förbättra notarietjänstgöringen för att tillförsäkra ett hållbart rättsväsende i framtiden.
Ett väl fungerande rättsväsende bygger på att myndigheterna har kvalificerade medarbetare och det krävs goda förutsättningar i form av såväl personella som ekonomiska resurser. Metaforen säger att pengar inte växer på träd. Detsamma gäller kvalificerad kompetens. Inom Sveriges Domstolar har vi under flera år sett svårigheter att rekrytera och vi ser att stort antal domare kommer att gå i pension de kommande åren. Tillströmningen till rättsväsendet, och i synnerhet inom Sveriges Domstolar, har under flera år varit alldeles för låg.
En sak vet vi säkert – notarierna är rättsväsendets framtid. Notarietjänstgöringen bidrar dessutom till en god kvalitet på jurister även i andra myndigheter och/eller organisationer. Saco-S Domstols senaste undersökning riktad till notariemedlemmar både på tingsrätt och förvaltningsrätt visar dock tydliga bekymmer med arbetsförhållanden och utbildning under notarietjänstgöringen. En av de viktigaste faktorerna är brister i arbetsmiljö. Åtta av tio av de svarande notarierna anger att de arbetar mer än veckoarbetstiden. Fyra av tio upplever en arbetsrelaterad stress som yttrar sig i sömnsvårigheter, hjärtklappning och spänningshuvudvärk dagligen eller någon gång i veckan. Endast en av tio vet vad som krävs för att uppnå det slutbetyg de eftersträvar och var femte uppger att kvaliteten på handledningen varit låg. Oroväckande är också att endast en av fyra svarar att de vill bli domare efter notarieutbildningen.
Vittnesmålen väcker oro. Kompetensförsörjning är helt avgörande för rättsväsendets framtid och det är hög tid att prioritera denna fråga. Vi ser redan överhängande risker för en domarbrist. Enligt uppgifter från Sveriges Domstolar för 2022 uppgår andelen ordinarie domare i ålderskategorierna 60–64 år till 8,9 procent och andelen 65 år eller äldre till 20,6 procent. Detta innebär att vi inom en snar framtid kommer att se stora pensionsavgångar, som tillsammans med en låg tillströmning av nya notarier kan komma att innebära stora luckor inom rättsväsendet. Det finns dock åtgärder som skulle kunna stävja problemen och bidra till att öka tillströmningen av notarier.
• Ta fram nationella riktlinjer för handledarskap. Handledarens ansvar behöver tydliggöras och särskiljas från det ansvar som åligger arbetsgivaren. I riktlinjerna bör också en lägsta nivå på handledarskap preciseras. Detta för att säkerställa att handledningen av notarier i så hög grad som möjligt blir enhetlig över hela landet.
• Förtydliga arbetsgivarens ansvar. Domstolsarbete är unikt på många sätt, men arbetsgivaransvaret gäller precis som på andra arbetsplatser. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att ordna och utforma arbetsmiljön för att förebygga risker för ohälsa, inbegripet den psykosociala arbetsmiljön. Det innebär ett ansvar för att notariernas arbetsbelastning inte leder till sjukdom och att ta brister i arbetsmiljön på allvar. Det bör skyndsamt vidtas åtgärder, bland annat genom att organisera arbetet på ett sådant sätt att notarierna inte regelmässigt arbetar övertid.
• Dagens betygssystem bör avskaffas. Notariebetygen och dess kriterier är svåra att förstå, både för notarier och arbetsgivare. Det bör i stället införas ett system som leder till en godkänd eller icke godkänd notarietjänstgöring. Detta skulle exempelvis kunna framgå av ett tjänstgöringsintyg som innehåller information om tjänstens innehåll och vad notarien har utfört för moment samt även eventuella sidouppdrag.
Utmaningen med att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare inom rättsväsendet är svår, men möjlig. Vi behöver ta kompetensförsörjningsproblemen på allvar och ett steg i rätt riktning är att vidta dessa åtgärder för att kunna säkerställa att rättsväsendet kan fortsätta att fungera på ett effektivt sätt. På så vis möter vi samhällsutmaningarna med full kraft.
