Allt färre hatbrott anmäls, enligt Brå. Under 2012 var anmälningarna drygt 30 procent färre än fem år tidigare.
Särskilt tydligt märks minskningen för hatbrott med homo-, bi och heterofobiska motiv. Polisen framhåller att det är ett problem att så få anmäler hatbrott – särskilt när motiven är just homo-, bi och heterofobiska.
– De som utsätts för det har ofta mycket fördomar att kämpa med i vardagen och orkar inte anmäla, säger Daniel Godman på hatbrottsgruppen i Stockholm City till polisen.se.
Trenden för främlingsfientliga hatbrott är däremot den motsatta. Både hatbrott med afrofobiska och romska motiv har ökat med drygt 20 procent.
– I valtider när alla åsiktsyttringar blommar upp intensifieras hatbrotten, säger Daniel Godman till polisen.se
Hela 75 procent av hatbrotten som utreds har i dag främlingsfientliga motiv. Polisen lyfter särskilt upp att denna ökning syns samtidigt som främlingsfientliga partier kommer in i folkvalda församlingar runt om i Europa.
– De har alltid en svans med människor efter sig som uttrycker sina åsikter på ett betydligt mer tydligt, och ibland olagligt, sätt. Ju högre upp i hierarkin organisationerna befinner sig, desto längre är svansen.
Polisen påpekar att hatbrott ses som extra allvarliga just eftersom de begås av anledning av vem du är – motiven kan vara etnicitet, hudfärg, sexuell läggning eller religion.
– Det är en dubbel utsatthet för brottsoffren – du blir inte bara misshandlad utan du får också veta att det är för att du är mörkhyad, säger Daniel Godman.
Om ett brott begås på grund av ett hatbrottsmotiv ses det som en försvårande omständighet och påföljden skärps för den som döms för ett sådant brott. Kritiker anser dock att sådana straffskärpningar sker alltför sällan.
Foto: TT
