Allianspartierna har kommit överens om att de vill ändra lagen om hets mot folkgrupp så att den uttryckligen omfattar transpersoner.
– I dag omnämns inte transpersoner specifikt i den, och det har diskuterats om det skulle innebära ett starkare skydd. Vi tycker det är dags att gå igenom detta. Så vitt jag vet är det den fråga som diskuterats mest på senaste tid, säger justitieminister Beatrice Ask (M) till tidningen.
Regeringen tar upp frågan samtidigt som Pridefestivalen pågår för fullt i Stockholm. Det är först nu som allianspartierna tillkännager att de vill se en lagändring.
Under torsdagen kommer regeringen därför att fatta det formella beslutet att tillsätta en utredning om att inkludera transpersoner i lagstiftningen om hets mot folkgrupp.
– Målsättningen är att göra ändringarna. Vi är nu överens om det, alla fyra partier i regeringen. Det är en beklaglig miss att transpersoner inte uttryckligen nämns i hetslagstiftningen, säger integrationsminister Erik Ullenhag (FP), som ansvarar för hbtq-frågor i regeringen, till SvD.
Lagstiftningen om hets mot folkgrupp omfattar redan idag sexuell läggning. Den delen av lagen kan dock inte appliceras på transpersoner, då att vara transperson inte har med sexuell läggning att göra utan handlar om könsidentitet och könsuttryck.
Dessutom vill regeringen granska hur bestämmelserna om hatbrott berör transpersoner. Bestämmelserna innebär att ett brott begås med hatbrottsmotiv ska bedömas hårdare och att påföljden för ett sådant brott skärps.
Denna bestämmelse kan redan i dag tillämpas vid brott mot transpersoner, men kritik har riktats mot formuleringarna, uppger SvD.
– Vi ska också titta på om termer som ras och rasmässig ska tas bort, det är ålderdomliga uttryck. Det är viktigt att lagstiftningen är tydlig, men man får inte i onödan gruppera in människor eller skapa gränser mellan människor, säger Beatrice Ask till tidningen.
Ask och Ullenhag uppger att regeringen dessutom ska se över hur transpersoner inkluderas i förbudet mot olaga diskriminering, skriver SvD.
RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) ser positivt på regeringens förslag:
– Det här är något vi välkomnar. Vi ser fram emot utredningsförslaget och hoppas att det kan gå snabbt, säger Christian Antoni Möllerop, vice ordförande för RFSL, till SvD.
Organisationen har länge krävt att hetslagstiftningen ändras och att straffskärpningsregeln förtydligas.
De föreslagna lagändringarna omfattar inte bara brottsbalken utan även tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Eftersom det till viss del handlar om ändringar i grundlagarna måste det infalla ytterligare ett riksdagsval innan dessa kan börja gälla, vilket innebär att det tidigast blir år 2018.
Vissa av de föreslagna ändringarna kan dock träda i kraft tidigare, förutsatt att utredningen fortsätter efter höstens riksdagsval.
Foto: TT
