Efter att vissa konflikter uppstått inom en församling varslades kyrkoherden, som anställts 13 år tidigare, om avskedande.
Kyrkoherden sade efter det upp sig själv och vid de sista löneutbetalningarna till honom valde församlingen att dra av drygt 50 000 kronor.
Församlingens varslande av kyrkoherden hade föranletts av ifrågasättande kring hans arbetstid och bilersättning för tjänsteresor.
Kyrkoherden hade under cirka tio dagar per år deltagit i informella ledningsmöten som han ansåg var del av tjänsten och även tagit emot bilersättning för resorna till och från mötena.
Församlingen ifrågasatte om mötena ens ägt rum och ansåg att de hur som helst inte var någon del av tjänsten. Det innehållna lönebeloppet berodde på att församlingen ansåg sig ha ett anspråk på kyrkoherden för tid som han inte arbetat, men fått ersättning för.
Arbetsdomstolen, AD, ålägger nu församlingen att betala ut beloppet samt att betala 30 000 kronor i allmänt skadestånd till kyrkoherden.
AD anser, till skillnad från församlingen, inte att det är visat att kyrkoherden före sin uppsägning ingått någon överenskommelse med församlingen om återbetalningsskyldighet.
Församlingen har heller inte kunnat visa att ledningsgruppsmötena, som behandlat pressen på ledande personer inom kyrkan men också allmän själavård, legat utanför ramen för kyrkoherdetjänsten.
Eftersom församlingen inte har lyckats visa att man har haft en klar och förfallen fordran på kyrkoherden har kvittningen varit otillåten, vilket medför skadeståndsskyldighet. Beloppet sätts dock genom en skälighetsbedömning lägre än de 80 000 kronor som kyrkoherden yrkat på.
AD anser inte församlingen genom sin felaktiga kvittning brutit mot kollektivavtalet och domstolen avslår därför skadeståndsyrkande från Kyrkans Akademikerförbund.
Foto: TT
