Tre av grundarna till Candy Crush-utvecklaren King har på eget initiativ rättat sina deklarationer och det var därför fel av Skatteverket att påföra dem skattetillägg, slår kammarrätten fast. Att rättelserna skedde efter att en fjärde person, som är delägare i samma bolag som grundarna, redan börjat utredas av verket ändrar inte bedömningen.
Skatteverket beslutade i juli 2021 att påföra tre grundarna av bolaget King, som står bakom det populära mobilspelet Candy Crush Saga, skattetillägg för oredovisade överföringar åren 2017 och 2018 mellan två bolag där grundarna är delägare.
I tre skrivelser som inkom till Skatteverket samma dag i oktober 2019 begärde grundarna att de skulle utdelningsbeskattas för de aktuella överföringarna. Skatteverket beslutade i enlighet med deras begäran och påförde dem skattetillägg för att ha lämnat oriktiga uppgifter.
Resning i skattemål – betydelsen av friande brottmålsdom
Sedan en man ålagts betalningsansvar för 382 miljoner kronor för ett bolags obetalda skatter och avgifter friades han av tingsrätten från straffrättsligt ansvar, då det visats att en anhörig signerat deklarationerna med hans e-legitimation och att han ovetandes satts in som styrelseledamot. Är detta nog för att mannen, som får ut 16 000 kronor månaden samt drabbats av sömnsvårigheter och suicidtankar, ska beviljas resning? Börje Leidhammar redogör för ett aktuellt beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.
Upphävde beslut om skattetillägg
Förvaltningsrätten i Stockholm upphävde besluten om skattetillägg.
Huvudfrågan i målen är om grundarna har gjort rättelse på eget initiativ.
Männen har anfört att deras revisor upptäckte felaktigheter som gjorts i deklarationerna i samband med den årliga bolagsrevisionen i juni 2019, vilket ledde till att de hörde av sig till Skatteverket och begärde att de skulle utdelningsbeskattas.
Skatteverket har fört fram att myndigheten har haft en pågående utredning av en fjärde delägare som avsåg frågan om utdelningsbeskattning. Enligt verket underrättade den fjärde delägaren övriga delägare om utredningen. Det ledde till att samtliga delägare samma dag lämnade in likalydande rättelser om utdelningsbeskattning. Det var därför inte fråga om rättelser på eget initiativ.
Det som talade för att grundarna kände till att det pågick en utredning var att de var delägare i samma bolag och satt i samma investeringskommitté som den fjärde delägaren. Samtidigt hade Skatteverket inte ställt någon direkt fråga till grundarna. Dessutom hade de lämnat oriktiga uppgifter för beskattningsår 2018 i juni 2019, alltså fyra månader efter att Skatteverket hade inlett sin utredning av den fjärde delägaren. Därtill hade Skatteverket inte lagt fram någon konkret bevisning om eventuella kontakter mellan delägarna under perioden.
Kammarrätten gör samma bedömning
Vid en sammantagen bedömning fann förvaltningsrätten att Skatteverket inte hade motbevisat grundarnas rättelseinvändningar. Överklagandena skulle därför bifallas.
Kammarrätten i Stockholm gör samma bedömning och avslår Skatteverkets överklaganden.
Eftersom Skatteverket inte har begärt in några upplysningar av grundarna eller kommit in med bevisning till stöd för att de samtalat med den fjärde delägaren om utredningen ansåg domstolen att rättelserna skett på eget initiativ. (Blendow Lexnova)
