KRÖNIKA – av Thomas Rolén, generaldirektör Domstolsverket.
I Israel har regeringen försökt att genomföra en reform av rättssystemet som skulle ge parlamentet mer makt på bekostnad av landets domstolar. Förslaget ledde till massiva protester och demonstranterna kunde räknas till hundratusentals. Demonstrationerna fick till följd att Likudpartiet splittrades och regeringskoalitionen skakade. Till slut meddelade premiärminister Netanyahu att han pausade reformförslaget. Så kan man kort beskriva vad som har hänt i Israel under våren.
Ungefär samtidigt som Netanyahu drog i handbromsen så presenterades en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Undersökningen visade att 60 procent av de tillfrågade var beredda att tillfälligt pausa demokratin för att hantera olika typer av samhällskriser, till exempel för att bekämpa klimatförändringar eller den grova brottsligheten. Synen på demokrati är under förändring, konstaterade forskarna bakom rapporten.
Dessa två skeenden har fått mig att reflektera över vad som skulle ha hänt i Sverige om vår regering lagt ett förslag liknande det i Israel? Hade svenska folket gått man ur huse för att demonstrera? Tyvärr är jag inte övertygad att så skulle vara fallet. Inte minst mot bakgrund av ovan nämnda undersökning som visade att så många var beredda att låta politikerna begränsa demokratin, må vara för ett gott syfte.
• Grundlagsutredningen
Också i Sverige har grundlagarna stått i fokus den senaste tiden, även om det säkert har gått många förbi. Den 17 mars överlämnade Anders Eka, ordförande i 2020 års grundlagskommitté, dess slutbetänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. Överlämnandet skedde i samband med en pressträff, men trots inramningen så har det mediala intresset varit lågt.
Och det är kanske inte så konstigt för i grunden mår vår svenska rättsstat bra. Men vi kan inte slå oss till ro och ta vår demokrati för given. I länder runt omkring oss ser vi tendenser och strömningar som utmanar den demokratiska rättsstatens principer. Också i Sverige har vi sett en ökad polarisering och att demokratin utmanats. Bland annat om detta handlade min första krönika om.
Idag är det faktiskt möjligt att i princip avskaffa demokratin på ett halvår. Det som krävs är ett beslut om att ändra grundlagen på våren, ett riksdagsval i september och ett nytt beslut på hösten. Om grundlagskommitténs förslag genomförs skulle trögheten i systemet förstärkas, vilket är bra. Samtidigt tror jag att det är svårt att bygga ett tillräckligt starkt skydd kring våra grundlagar. Ytterst handlar det om att vi har stabila demokratier, att vi medborgare har en god kunskap och insikt om rättsstatens betydelse och att vi är beredda att stå upp för och försvara demokratin om det skulle börja blåsa.
Med det sagt så välkomnar jag slutbetänkandet och är glad att det är en enig kommitté som står bakom det. Är det någon gång vi ska stärka skyddet för oberoende domstolar och för våra grundlagar så är det i lugna tider.
• Framtida domstolsadministration
I korthet innehåller grundlagskommitténs betänkande olika förslag om att göra det svårare att ändra en grundlag och att stärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende. Jag tycker att betänkandet till stora delar är bra, till exempel de delar som rör utnämningen av domare, höjd pensionsålder och antalet justitieråd. Men när det kommer till den framtida domstolsadministrationen hade jag önskat en djupare analys.
Utredningen föreslår att den centrala domstolsadministrationen ges en mer självständig ställning i förhållande till regeringen än vad Domstolsverket har i dag. Möjligheterna för regeringen att styra verksamheten begränsas, bland annat genom att myndigheten leds av en styrelse, Domstolsstyrelsen. Styrelsen ska bestå av nio ledamöter, varav fem ska vara eller ha varit ordinarie domare.
Jag hade önskat att kommittén resonerade mer kring den kompetens som behövs för att driva utveckling i en så komplex organisation som Sveriges Domstolar är. Den nya styrelsens viktigaste uppdrag är att driva verksamhetsutveckling på systemnivå för 80 självständiga myndigheter, med över 7 000 anställda, inom områden som till exempel digitalisering och innovation, kompetensförsörjning och förtroendefrågor. Därutöver har vi ett anslag på över 11 miljarder kronor att förvalta. Det kräver kompetens och erfarenhet som inte bara är av juridisk art.
Enligt kommittén så ger styrelsens föreslagna sammansättning en bred kompetens eftersom det ingår domare från olika domstolar. Enligt min mening är det otillräckligt. Enbart det faktum att man är ordinarie domare i till exempel tingsrätt eller kammarrätt betyder ju inte med automatik att man har den kompetens som behövs för att driva en komplex verksamhetsutveckling och förvalta Sveriges Domstolars uppdrag och anslag.
Mot bakgrund av detta hade det varit bra om ansvarsförhållanden för styrelsen och gränsdragningen mellan vad som är judiciellt och administrativt hade problematiserats och analyserats mer. Detta kommer vi också att framföra i vårt remissvar till regeringen.
