Flera av riksdagspartierna ser brister med nämndemannasystemet – men inget av partierna säger sig vara villigt att avskaffa det.
En majoritet av partierna uppger dock att de vill se över rekryteringsförfarandet.
Det visar en kartläggning som Dagens Juridik har gjort.
I kölvattnet av den uppmärksammade ”Snippa-domen”, som fick till följd att två socialdemokratiska nämndemän lämnade sina uppdrag, blossade diskussionen om nämndemannasystemets vara eller icke vara upp igen.
Röster har höjts för att systemet måste reformeras. Samtidigt anser många att nämndemännen är en viktig del av den svenska rättstraditionen, medan vissa anser att systemet med dömande lekmän borde slopas helt.
Mot bakgrund av detta har Dagens Juridik frågat riksdagspartierna om deras inställning i nämndemannafrågan. Vi ställde två frågor:
• Bör nämndemannasystemet avskaffas?
• Bör nämndemannasystemet reformeras?
Vi har kontaktat pressavdelningen hos samtliga riksdagspartier. I vissa fall har partiet svarat på frågorna medan det i vissa fall är enskilda ledamöter som svarat. Centerpartiet och Liberalerna har inte avgett några svar.
Moderaterna:
”Moderaterna anser att nämndemannasystemet är en viktig del av vårt rättssystem. Vi konstaterar samtidigt att systemet ständigt måste utvecklas. Då krävs riktlinjer och strukturer som säkrar lämplighet och kompetens för nya nämndemän, samt kontinuerliga utbildningsinsatser för att upprätthålla kompetens över tid.”
Sverigedemokraterna: ”Ser legitima problem”
Sverigedemokraterna säger sig se problem med systemet – men uppger att det saknas tillräckligt goda alternativ för att göra någon ändring i nuläget:
”Sverigedemokraterna ser flertalet legitima problem med nämndemannasystemet, bland annat politisk påverkan, men har inte sett något förslag som i tillräcklig grad medför förbättringar utan att samtidigt göra avkall på andra intressen. Vi är dock öppna för en förutsättningslös utredning som ser över olika möjligheter för förbättring”, säger Richard Jomshof.
Kristdemokraterna: Utbildningen kan förbättras
Även Kristdemokraterna anser att systemet med lekmannadomare har förbättringspotential.
”KD vill att nämndemannasystemet är kvar. Men systemet kan utvecklas och förbättras. Till exempel bör det göras tydligare att det inte är ett politiskt uppdrag. Grundutbildningen kan också behöva förbättras. Ersättningen har höjts, vilket är välkommet”, säger Torsten Elofsson.
Socialdemokraterna: ”Viktig rättsstatlig princip”
Socialdemokraterna understryker att systemet är en viktig rättsstatlig princip som partiet står bakom. Man är dock öppna för ett nytt sätt att utse nämndemännen på.
”Nämndemän har funnits i svenska domstolar under väldigt lång tid, i lite olika form och allmänhetens insyn i domstolarnas verksamhet, genom nämndemannasystemet, är en viktig rättsstatlig princip. Vi står bakom ett sådant system”.
”Exakt hur nämndemännen ska utses kan förstås diskuteras och vi är öppna för alla förbättringar av dagens system men vi har inga förslag om förändringar i grunderna för det systemet”.
Vänsterpartiet: ”Värnar systemet”
Vänsterpartiet uppger att man värnar nämndemannasystemet.
”Vänsterpartiet värnar nämndemannasystemet. Vi anser att det i grunden är ett bra system”.
Partiet anser dock att det finns förbättringspotential när det kommer till rekryteringsförfarandet.
”Rekryteringen bör breddas så att de kan utses även utanför de politiska partierna på ett tydligare sätt än i dag. Så menar vi att de rättsstatliga principerna kan skyddas”, säger Gudrun Nordborg.
Miljöpartiet: Inte beredda avskaffa systemet
Miljöpartiet vill inte avskaffa systemet och pekar på att det finns ett ”mervärde” med lekmannadomare.
”Vi är inte beredda att avskaffa systemet i sin helhet. Det finns ett mervärde i att lekmän är verksamma på domstolarna för att bland annat bidra till allmänhetens insyn och upprätthålla förtroendet för rättsväsendet. De kan bidra med värdefulla erfarenheter från olika områden och även till att förenkla domstolarnas juridiska språk. Vi vill dock se en reform av systemet för att öka domstolarnas oberoende från politiken”.
Partiet är dock av uppfattningen att systemet bör reformeras.
”Ja. Nämndemännens utövande av sitt uppdrag som domare ska vara oberoende. Under åren har dock flera uppmärksammade fall visat att partipolitiken kan ha påverkat hur nämndemän agerar. Det har också i en del fall lett till konsekvenser för nämndemännen från partiernas sida. En studie från Uppsala universitet 2015 visade att politisk färg påverkade utgången i migrationsmål. De flesta kan nog hålla med om att det inte är acceptabelt. Alla ska kunna lita på att domstolarna dömer opartiskt och under lagarna”.
”Miljöpartiet vill öka domstolarnas oberoende från politiken. Vi föreslår därför att de politiska partierna inte längre ska ha någon roll i tillsättningen av nämndemän. Vi vill se en reform av systemet där olika modeller övervägs. En del i utredningen bör vara att noga undersöka hur partipolitiken har påverkat den dömande verksamheten”, säger Malte Roos.
