I ett ärende om faderskap fick en man, som enligt modern kunde vara far till barnet, ett brev från socialtjänsten i Gävle kommun.
I brevet anfördes följande:
I en anmälan till JO framförde mannen klagomål mot socialtjänsten i kommunen. Han anförde bland annat att han inte hade något med faderskapet att göra och att förvaltningen sannolikt hade förväxlat honom med en annan man i Gävle med samma namn.
JO begärde då att socialnämnden i Gävle kommun skulle yttra över det som hade framförts i anmälan. I sitt remissvar anförde socialnämnden i huvudsak följande:
”Uppgifterna om den aktuella mannen var knapphändiga men det framkom att de hade träffats på en fest vid ett bestämt tillfälle. Datum, namn, ungefärlig ålder, tidpunkt och att han bodde i Gävle framkom. […] En sökning i befolkningsregistret gjordes och där framkom att det endast fanns en man med det namnet i Gävle. […] Handläggaren bedömde att vi behövde få kontakt med mannen för att kunna fortsätta utredningen och att en kallelse, vilket är normalrutin, skulle skickas ut till NN (mannen, red. anm.)”
Socialnämnden påpekade också i sitt yttrande att barnets rätt att få reda på sitt ursprung och få faderskapet fastställt har starkt stöd i svensk lagstiftning. Detta då det enligt nämnden kan ha en stor social betydelse, ekonomisk betydelse och även ibland en medicinsk betydelse för barnet.
”Därför har socialnämnden stöd i lagstiftningen för att efterforska vem som kan vara far till ett bestämt barn”, skrev nämnden i sitt yttrande.
Utifrån de knapphändiga uppgifter som förvaltningen hade och de utredningsåtgärder som varit möjliga finner JO inga skäl att ha några synpunkter på att förvaltningen tog kontakt med mannen.
Det brev som skickades gav dock, enligt JO, närmast intryck av att mannen kallades till förvaltningen för att lämna ett DNA-prov. Det framgick inte heller att det var frivilligt för honom att lämna provet och i det avseendet var brevet således direkt missvisande, menar JO.
”När det gäller utformningen av brevet i övrigt konstaterar jag att det var mycket kortfattat och måste, inte minst hos en helt oförberedd mottagare, rimligen väcka ett antal frågor. Vidare kan det knappast bedömas om det finns skäl att över huvud taget be en man, i det här fallet NN (mannen, red. anm.), att lämna ett DNA-prov innan mannen har fått tillfälle att yttra sig över de uppgifter som lett till att förvaltningen kontaktat honom”, skriver JO i sitt beslut.
Socialnämnden har i sitt remissvar uppgett att man i fortsättningen kommer att lämna en mer pedagogisk information i brev till män som kan bli aktuella i en faderskapsutredning. Med anledning av denna åtgärd kritiseras socialnämnden endast för utformningen av det aktuella brevet.
Foto: TT
