En 38-årig kvinna stämde sin före detta make och krävde att parets två gemensamma söner, nio och elva år gamla, skulle bo hos henne. Brödernas sjuåriga syster bodde sedan två år hos mamman, medan bröderna under denna tid bott hos pappan.
Mamman anförde att de tre syskonen bör växa upp tillsammans, och att hon var den förälder som kan ge barnen störst omsorg.
Pappan anförde att det bästa för pojkarna var att bo kvar hos honom och att de själva uttryckt att de inte ville flytta och byta skola och kamratumgänge.
Tingsrätten konstaterade att mamman var den förälder som bäst kunde tillgodose pojkarnas behov av en varm och nära kontakt med en vuxen, men att pappan bättre kunde stötta pojkarnas gemensamma intresse för ishockey. Mammans yrkande lämnades utan bifall.
Hovrätten fastställer nu domen.
Rätten konstaterar att det som utgångspunkt är olämpligt att skilja syskon åt som vuxit upp tillsammans, men att systern och bröderna redan bott isär under två års tid.
Domstolen fäster i likhet med underrätten vikt vid pojkarnas ishockeyintresse. Domstolen anför att barnens olika personligheter och intressen ska vägas in i bedömningen, och konstaterar att brödernas ishockeyintresse inte delas av systern. Därför ska syskonens intresse av att återförenas inte tillmätas någon avgörande betydelse.
Med hänsyn till att pojkarna bott hos pappan de senaste två åren och trivs med sin nuvarande boende- och skolsituation anses det vara bäst för pojkarna att bo kvar hos pappan.
Foto: TT
