Polisen bör inte använda långvariga särskilda händelser i syfte att bekämpa grov brottslighet.
Det anser Riksrevisionen och konstaterar att dessa ofta gör mer skada än nytta.
– Polisen behöver använda sina resurser mer effektivt. Särskilda händelser som pågår under lång tid kan på sikt leda till parallella ledningssystem och ineffektiv resursanvändning, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Särskilda händelser är en ledningsform som Polisen använder när händelser som den ordinarie verksamheten inte är anpassad för inträffar. I en sådan situation leds verksamheten i särskild ordning och resurser och kompetens kan mobiliseras snabbt.
För knappt ett år sedan meddelade Riksrevisionen att man fått flera indikationer på brister i Polismyndighetens arbete med dessa särskilda händelser, både när det gäller huruvida det har haft effekt på kort och lång sikt samt om effekten ens är möjlig att bedöma.
”Behöver använda resurserna mer effektivt”
Nu har Riksrevisionen publicerat sin granskningsrapport – och sågar i denna Polisens användning av särskilda händelser.
I ett pressmeddelande skriver myndigheten att särskilda händelser visserligen kan vara ett effektivt sätt att leda arbetet under de första timmarna eller dagarna efter att ett grovt brott har begåtts – men att sådana som pågår under längre tid ”gör mer skada än nytta”. Detta då de ofta innebär resursförflyttningar som ”ger negativa konsekvenser i de lokalpolisområden som bistår med resurser”.
Riksrevisionens bedömning är därför att långvariga särskilda händelser inte bör användas för att bekämpa grov brottslighet.
– Polisen behöver använda sina resurser mer effektivt. Särskilda händelser som pågår under lång tid kan på sikt leda till parallella ledningssystem och ineffektiv resursanvändning, säger riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.
”Anmärkningsvärt”
Riksrevisionen konstaterar också att ”brister i Polisens administrativa system gör att det inte är möjligt att mäta effekten av särskilda händelser riktade mot grov brottslighet, eller hur mycket merkostnader de genererat”.
Som exempel lyfts att det saknas information om hur många särskilda händelser Polisen har genomfört, om de har riktats mot grov brottslighet samt hur länge de har pågått.
– Kunskapen om särskilda händelser är bristfällig. Att det saknas grundläggande information som behövs för ledning, styrning, samordning och uppföljning av verksamheten är anmärkningsvärt, säger Linda Jönsson, som projektlett granskningen i pressmeddelandet.
