Den då tvåårige pojkens mamma ljög när tingsrätten skulle avgöra ett mål om faderskap.
Nu visar en ny utredning att en annan man, med 99,999 procents sannolikhet, är pappa till barnet – och Högsta domstolen beslutar att meddela resning i målet.
Eftersom saken anses vara uppenbar beslutar domstolen att omedelbart ändra hovrättens dom och ogilla faderskapstalan.
En nu 17-årig pojke väckte under 2008, med sin mamma som ställföreträdare, talan mot en nu 57-årig man och yrkade att han skulle fastställas vara pojkens pappa. Talan bestreds av mannen genom dennes gode man – och han kom att få rätt i tingsrätten.
Knappt ett halvår senare revs domen upp – och Svea hovrätt fastställde faderskapet. Någon prövning i Högsta domstolen blev det aldrig då HD inte lämnade prövningstillstånd.
Bevisningen som tingsrätten och hovrätten haft att gå på bestod bland annat av en försäkran om samlevnad som hade lämnats in till Migrationsverket. Mannen hade där, på heder och samvete, bekräftat att han var pappa till pojken – vilket mamman också bekräftat under förhör i tingsrätten. Mamman uppgav i förhöret även att hon endast haft samlag med mannen under den tid som pojken kunde vara avlad.
Ljög i domstolen
Nyligen ansökte pojken om resning av hovrättsdomen och gjort gällande att den försäkran som hans mamma åberopat i tingsrätten var falsk samt att mamman lämnat falska uppgifter under sanningsförsäkran i tingsrätten. Till resningsansökan bifogade pojken en faderskapsundersökning från 2017 av vilken det framgår att en annan man med 99,999 procents sannolikhet är hans pappa.
Högsta domstolen har nu beviljat resning i målet. I ett färskt avgörande konstaterar HD att pojkens mamma lämnat oriktiga uppgifter om vem som var far till pojken samt att dessa lämnades i strid med vad som var pojkens intressen.
Ändrar omdelbart
För att resning ska kunna beviljas i fall då ansökan grundas på falsk bevisning eller på omständighet eller bevis som inte tidigare lagts fram krävs det normalt att ansökan görs inom ett år från kännedom om det förhållande som åberopas. Principen gäller dock inte när ställföreträdaren medvetet lämnat oriktiga uppgifter i strid med vad som får antas vara sökandens intressen. I detta fall var mamman ställföreträdare för pojken och hennes kunskap om att hon lämnade oriktiga uppgifter i faderskapsmålet saknar alltså betydelse för beräkningen av ettårsfristen.
Eftersom HD anser att saken är uppenbar beslutar domstolen att omedelbart ändra hovrättens dom och ogilla faderskapstalan.
