Den mordbrandsmisstänkte gärningsmannen förnekar brott och säger att han saknar minnesbilder från den aktuella dagen.
Det uppgav försvaret under den första rättegångsdagen i Södertörns tingsrätt.
Marcus Wallenberg och Fanny Sachs vittnade om den obehagliga juldagsmorgonen då de trodde att någon sköt sig in i huset och följde efter dem ned till deras ”safe room”.
– Det var förstås en svår och upprörande händelse. Jag kan säga det att vi båda var upprörda och man får naturligtvis väldigt mycket adrenalin när man upplever något sådant här, säger Marcus Wallenberg.
Efter en timmes väntan leddes den misstänkte mordbrännaren in i rättssalen av fyra vakter som samtidigt försökte lugna honom. Han bar fotfängsel, handfängsel och midjebälte och var iklädd de typiska gröna häkteskläderna.
Målsägandena Marcus Wallenberg och Fanny Sachs och deras målsägandebiträde Johan Eriksson var inte fysiskt på plats i rättssalen. De tre satt med på videolänk från Wallenbergs hem.
Åklagarens sakframställan tog sedan en timme. Åklagaren yrkade att mannen ska dömas för mordbrand.
”Brottet bör bedömas som grovt eftersom branden inneburit fara för flera människor och egendom av särskild betydenhet”, sa åklagaren och uppgav även att mannen begick gärningen med uppsåt.
Åklagaren gick sedan igenom händelseförloppet och spelade upp övervakningsfilmer som åklagarmyndigheten fått från familjen Wallenbergs säkerhetsansvarige.
På filmen som visades syntes flera sekvenser av mordbrännaren när han gick utanför huset. En av filmsekvenserna visar när Fanny Sachs öppade dörren och pratade med någon. Men vem det är går inte att se. Enligt åklagaren är det mordbrännaren som står utanför bild.
Åklagaren gick sedan igenom alla bilder från förundersökningen bland annat på brandskadade dörrar, täcken, kläder och andra textilier. Hon pekade på golvytor där man påträffat flytande brandfarlig vätska.
DNA-prov
Åklagaren berättade vidare att man tagit DNA-prov på flaskor med tändvätska och T-sprit och på tillhörande korkar. Man har där funnit matchning med den misstänkte mannens DNA.
På brottsplatsen har man även funnit en mössa, en så kallad rånarluva, och ett cigarettpaket. Även dessa har DNA-testats och matchats med den misstänkte gärningsmannen. På mössan har man även funnit gulvita färgflagor som kom från flaskan med tändvätska. I utredningen finns även kvitton framtagna där det framgår att den misstänkte gärningsmannen har köpt cigaretter av det aktuella märket kort innan brottstillfället.
I rättssalen satt den misstänkte mordbrännaren med de fängslade händerna i knät. Bakom honom stod två vakter och vid sidan om honom satt två andra vakterna.
Åklagaren menar att gärningsmannen tog sig in genom altandörren där man upptäckt en trasig fönsterruta.
Enligt åklagaren har den anlagda branden och dess rök kunnat sprida sig till resten av huset om elden inte hade släckts. Spridning av brandrök till skyddsrummet och uppkomst av farlig miljö för människor att vistas i hade skett i ett tidigt skede av brandförloppet på grund av otäthet runt dörren till skyddsrummet.
I en skrivelse från försäkringsbolaget framgår det att Marcus Wallenberg och Fanny Sachs har lösören och konst i huset som ”väsentligt överstiger” 20 miljoner kronor.
Efter åklagaren höll försvaret, advokaten Lotta Wirén, sin sakframställan – och den var kort.
– Min klient förnekar brott och han har inga minnesbilder från den aktuella dagen, det tycker jag att rätten ska ha med sig, uppger försvaret.
Minnesbilder från juldagen
Efter detta var det dags för Marcus Wallenberg att berätta om sina minnesbilder från den aktuella morgonen.
Marcus Wallenberg ansikte täckte den vita duken i rättssalen. Han berättade om hur hans hustru först mötte den okända mannen som hon upplevde som ”obehaglig” och hur han rusade fram till ytterdörren och låste ett överlås. Mannen ”uppenbarade sig” då utanför – mörkklädd och hotfull.
– Jag adresserade honom och frågade honom genom rutan vad han ville och vem han är. Jag fick inget svar och fortsatte då på engelska eftersom det var oklart för mig om det var en utländsk person men jag får fortfarande inget svar.
Marcus Wallenberg berättade hur han sedan gick in i huset och bakom sig hörde en smäll. Han såg då ett hål i fönstret på köksdörren och tror att det är ett kulhål.
– Då ropade jag till Fanny att det verkar som han skjuter sig in och att vi skulle bege oss till skyddsrummet.
De sprang ned mot skyddsrummet och på vägen ned tryckte han på överfallslarmet och låste sedan dörren.
Väl där inne försökte de nå olika familjemedlemmar och dels olika personer som jobbade på gården. Han fick tag på en av de anställda.
– Vi kunde höra ljud inifrån fastigheten och när jag pratade med någon per telefon kunde vi höra hur någon utifrån försökte få upp dörren in till skyddsrummet men lyckades inte med det.
Kände en röklukt
Efter några minuter inne i rummet kände de en kraftig röklukt inne i skyddsrummet och började förstå att det brann utanför. Genom telefonkontakt med en av de anställda hörde han att polisen vaar på plats på gården.
– Vi kunde höra väldigt mycket oväsen när polisen gjorde omhändertagandet och efter en stund kom ljudet av brandsläckare inifrån rummet och sen kom vi ut. Kort därefter hölls förhör på plats.
Åklagaren valde att ställa några följdfrågor efter Marcus Wallenbergs redogörelse i rättssalen.
Jag har förstått att det fanns fler i huset än du och Fanny Sachs? Vem var det?
– Det var Fannys mor. Tyvärr hann vi inte… Hon var i en annan del av huset. I och med att jag hade fått för mig att det var ett skott som hade gått genom rutan så gjorde vi bedömningen att det var bråttom in. Som tur var så träffades de inte, N.N (den misstänktes namn. Reds anm.) och min svärmor.
Oklart om en eller fler gärningsmän
Hur var er sinnesstämning när ni satt där inne i skyddsrummet?
– Det var förstås en svår och upprörande händelse. Jag kan säga det att vi båda var upprörda och man får naturligtvis väldigt mycket adrenalin när man upplever något sådant här. Men vi var mest oroliga för andra släktingar inklusive min svärmor som fanns på gården och i huset. Mycket av vår energi riktades mot det. Det var väldigt oklart för oss om det var en ensam person eller om det var något annat som höll på att ske. Men vi blev framförallt mer rädda när vi fick känna brandröken.
– Vi förstod ju att det troligtvis rörde sig om att någon försökte att se till att vi antingen for illa av röken eller få ut oss ur rummet.
Advokaten ställde sedan frågor till Marcus Walleberg.
Hon undrade bland annat var överfallslarmet som han trycker igång innan han går in i skyddsrummet går till.
– Det ska gå till polisen men jag tror det går via ett vaktbolag också.
Efter förhöret med Marcus Wallenberg förhördes hans hustru Fanny Sachs som tog plats på den vita skärmen i rättssalen.
– Min man ropar ”kom han skjuter sig in i huset” och så rusar vi in till säkerhetsrummet och låser dörren och sen sitter vi där inne och jag tror först inte att någon kan ta sig in för det är ganska svårt. Jag tänkte hur länge ska vi sitta här och jag undrar vad min mamma gjorde och barnbarnen i andra huset.
Fanny Sachs röst spricker när hon berättar.
– Sen börjar jag höra ljud utanför dörren. Det känns otroligt overkligt. Han försöker ta i handtaget.
Hon berättar att det var mycket samtal som pågick.
– Min man pratade väldigt högt för han var upprörd. Min känsla var att det är de ljuden som gjorde att mannen utanför säger ”du ljuger, du ljuger”. Det blev väldigt påtagligt.
”Lägg dig ned annars skjuter vi”
Kort därefter kom brandröken.
– Det var ett nytt scenario som jag inte hade tänkt på. Det var väldigt obehagligt.
– Jag förstod inte att polisen inte kunde gå in i huset förrän de hade fått förstärkning så det var väldigt obehaglig känsla att veta att polisen var utanför huset men de gick inte in och det blev mer och mer akut med brandröken och det här slaget mot väggen. Varför kommer de inte och tar den här personen.
– Sen hörde vi hur polisen kom in och sa; ”lägg dig ned annars skjuter vi”. Då förstod vi att det kanske hade ordnat sig. Och vi fick komma ut så småningom.
Efter förhöret med målsägandena var det dags för förhör med den misstänkte gärningsmannen.
Domaren inledde med att fråga den misstänkte gärningsmannen om han ville inleda med att berätta något innan åklagaren börjar ställa frågor.
Mannen tittar bara på domaren och blir sedan orolig. Så pass orolig att två vakter får hålla fast honom i armar och axlar. En av vakterna viskade då till honom att han ska andas lugnt.
Han tittade sedan mot åhörarna.
När domaren inte fick svar fick åklagaren ordet.
Den misstänkte gärningsmannen har inte sagt något under hela förundersökningen och åklagaren uppger att hon har en del frågor som hon måste ställa till honom under denna förhandling.
Bland annat nämnde hon att hans DNA har hittats på platsen. Hur kommer det sig?
Hon frågade om det är han som hällt ut tändvätska i fastigheten. Frågar hur han tagit sig in i fastigheten. Hon frågar även om det är han som tänt eld på täcker som brinner när polisen kommer till platsen.
Den åtalade mannen tittar bara rakt mot åklagaren medan hon ställer ett stort antal frågor till honom.
– Jag tror inte jag kommer längre än så här, avslutar åklagaren
Domaren ställer då en fråga till gärningsmannen:
– Stämmer det som din försvarare säger att du inte minns något från den aktuella dagen?
Men inte heller på detta svarade den åtalade mannen. Förhandlingen fortsätter i morgon, torsdag.
