En 32-årig kvinna åtalades för bedrägeri efter att ha lämnat falska bud på sina föräldrars bosstadsrätt och därigenom förmått köparna att betala cirka 60 000 kronor mer för bostadsrätten än vad de annars hade betalat.
Tingsrätten fann åtalet styrkt och dömde kvinnan till villkorlig dom och 50 dagsböter om 50 kronor.
För skadebedömningen anförde tingsrätten att det saknade betydelse om det slutliga priset var högt eller lågt i förhållande till marknadsvärdet. Det avgörande var istället om priset blivit högre genom agerandet än vad det annars skulle ha blivit.
Domen överklagades till hovrätten som rev upp underinstansens fällande dom.
Hovrätten ansåg att bostadsrättens marknadsvärde skulle ligga till grund för bedömningen av om vilseledandet lett till vinning respektive skada. Då åklagaren inte visat att det pris som kom att betalas legat över marknadsvärdet ogillades åtalet.
På torsdagen överklagade riksåklagaren domen till Högsta domstolen.
Den fråga som enligt riksåklagaren är intressant ur prejudikatsynpunkt är vad som ska ligga till grund för bedömningen av om skada respektive vinning förelegat.
”Enligt riksåklagaren finns det anledning att i ett fall som det här bortse i från om bostadsrätten varit värd det betalade priset. Avgörande bör istället vara om priset genom gärningsmannens agerande blivit högre än vad det annars hade blivit. Ett annat sätt att komma till samma slut är att bestämma marknadsvärdet till det pris som skulle ha betalats med bortseende från de falska buden”, skriver RÅ i ett pressmeddelande.
Foto: TT
