Det är Sveriges Radios program Kaliber som har gått till botten med fallet. Kvinnan ansågs ha goda meriter och har bland annat arbetat som väktare och brandman.
I psykologens utlåtande efter intervjuerna till polisutbildningen står:
”Robin har alltså visat prov på både driftighet, ansvar, utåtriktning och andra goda egenskaper då man ska bedömas som presumtiv polis.”
Anledningen till att hon inte antas har dock inte med meriter eller lämplighet i sig att göra utan handlar istället om att hon är transsexuell:
”Den springande punkten är egentligen då om hon landat tillräckligt i sin nya identitet. Det upplever hon själv att hon gjort och jag håller inte för osannolikt att det är på det viset. Jag väger dock in den osäkerhet som finns kring just detta, menar att det är klokt att avvakta varför lämpligheten bedöms som oklar.”
Robin sökte flera år i rad till Polishögskolan innan hon till slut kallades till fystester och intervjuer. Testerna gick bra men under intervjun fick kvinnan främst svara på frågor kring hennes könsidentitet och könskorrigering.
Bland annat ska psykologen som intervjuade henne ha frågat om hur hon tänkte göra med omklädningsrummen och hur hon ska byta om på skolan.
Vid tiden för rekryteringen hade kvinnan levt som transsexuell öppet i tre år. Hon hade dock ännu inte genomgått den könskorrigerande operationen.
Under intervjun ska hon ha blivit ”överöst” med frågor kring könskorrigeringen medan psykologen inte fokuserade någonting på hennes förväntningar på utbildningen eller framtida arbete som polis.
Kvinnan fick alltså senare veta att hon inte kommit in på Polishögskolan. Hon klarade inte intervjun.
Kaliber har dock intervjuat en expert inom området. Cecilia Dhejne är överläkare och chef för en psykiatrisk mottagning i Stockholm där man arbetar med könsutredningar. Hon har arbetat med flera hundra personer som korrigerat sitt kön och även forskat om hur det går för transsexuella som genomgått en operation.
Enligt henne är det stora steget för en transsexuell person att komma ut och börja leva i det kön som man identifierat sig med. Det hade kvinnan som nekades antagning till Polishögskolan gjort i tre år vid rekryteringstillfället.
Hon hade också genomgått hormonbehandling, tränat rösten hos en logoped och påbörjat en könsutredning för att korrigera sitt kön, både juridiskt och fysiskt.
– Alltså personen har en klar kvinnlig könsidentitet. Håller på att gå igenom en transiton för att få den kropp som matchar. Så det är inte en identitetsfråga. Utan identiteten är klar, säger Cecilia Dhejne.
Kaliber har också intervjuat Rose-Marie Lindgren, chefspsykolog vid rekryteringsmyndigheten, om problematiken i att okunskap kring dessa typer av frågor kan leda till att transsexuella diskrimineras i rekryteringen. Hon bekräftar att myndigheten saknar den kompetens som krävs i dessa fall:
– Ja, alltså det är jättesvårt för oss att bedöma det överhuvudtaget skulle jag säga.
Betyder inte det att man inte har samma möjligheter att komma in på Polishögskolan som alla andra?
– I förlängningen kan det ju innebära det, ja.
Hur tänker du att det rimmar med diskrimineringslagen för där står ju uttryckligen att man inte får diskriminera någon som avser att byta kön och det står också att man inte får diskriminera någon på grund av könsuttryck och könstillhörighet?
– Ja, jag tycker ju att det är ju inte en form av diskriminering, utan vi redovisar ju att vi faktiskt är osäkra.
Foto: Pontus Lundahl / TT
