En man döms för 526 fall av näringspenningtvätt som skett i hans verksamhet med penningförmedling. Men han var inte ensam. Två andra gärningspersoner döms för 526 respektive 26 överföringar.
Den 35-årige huvudmannen i målet har haft en kiosk varigenom han också har bedrivit penningförmedling som ombud för bolaget Small World. Genom penningförmedlingen erbjöd mannen kunder att få pengar förmedlade till stora delar av världen, dock inte exempelvis Iran.
Kunderna har även haft möjlighet att komma in på kiosken och föra över pengar till mottagare i andra länder genom kortbetalning, direktöverföring till Small Worlds konto eller genom att lämna kontanter som sedan bankades till Small World genom Loomis. Därutöver har kioskägaren också erbjudit sina kunder att lämna in kontanter till andra personer i andra delar av Sverige samt tillåtit kunder att överföra och swisha pengar till hans, och senare även till en 22-årig kvinnas två konton för vidare förmedling.
Tingsrättens dom
Av målet framgår det att den 35-årige kioskägaren använde sig av den 22-åriga kvinnans konton grund av att bankerna hade stängt ner hans egna konton. I samband med att 35-åringen fick tillgång till kvinnans konto på Nordea kopplade han även sitt mobilnummer dit för swish-inbetalningar. Han hade även tillgång till en bankdosa till ett av kontona.
I målet finns även en 30-årig man som hjälpte 35-åringen i hans verksamhet med penningförmedlingen.
Åklagaren har åtalat den 35-årige kioskägaren för grovt bokföringsbrott och grovt näringspenningtvätt. Han dömdes i tingsrätten till tre års fängelse och näringsförbud i tio år.
Kvinnan frikändes från åtalet om grovt näringspenningtvätt.
30-åringen dömdes för grovt näringspenningtvätt men friades från grovt bokföringsbrott.
Hovrättens bedömningar
Hovrätten gör en del ändringar i påföljderna.
Hovrätten pekar på att utredningen visar att medel har flutit in på kioskägarens och kvinnans konton och att medel sedan vid 465 tillfällen har förts över till andra privatpersoner, företag, universitet, högskolor och organisationer i enlighet med gärningsbeskrivningen. Vidare framgår det av utredningen att det på kioskägarens agentnummer hos Small World vid 287 tillfällen satts in kontanter om totalt 19 670 525 kronor vilket inneburit att de då också blivit sammanblandade med Small Worlds medel. För att dessa kontanter ska ha kunnat sättas in hos Small World måste de bevisligen också ha blivit mottagna.
De åtalade männen liksom Small Worlds företrädare har dock beskrivit att en så kallad bankning inte nödvändigtvis motsvarade kontanter som mottagits vid ett och samma tillfälle. Tvärtom har kioskägaren beskrivit att han samlade ihop kontanter från flera personer innan han sedan genom en gemensam bankning överförde dem till Small World. Detta innebär att kioskägaren måste ha mottagit kontanter vid fler tillfällen än han sedan bankat dem.
”Det som med säkerhet kan konstateras är dock att N.N (kioskägaren reds. anm.) själv eller genom ombud vid ett stort antal tillfällen har mottagit 19 670 525 kr i kontanter. Den kontanthantering som åklagaren har gjort gällande har alltså bevisligen ägt rum”.
Svårare att spåra pengarna
Hovrätten pekar även på kioskägarens uppgifter om att han fått insättningar från kunder som han dels träffat i ´butiken men även från kunder som han kontrollerat över telefon och fått deras id-handlingar översända elektroniskt. Eftersom penningförmedling kräver noggranna kontroller av sändaren kan ett förfarande över telefon inte anses tillräckligt för att säkerställa kundens identitet, menar hovrätten.
”Eftersom möjlighet fanns för kunden att själv direkt överföra pengar till Small World, både via kortbetalning och direktöverföring, saknas enligt hovrättens mening någon försvarbar anledning till att låta kunder först överföra pengar till konton tillhörande N.N (kioskägaren) eller till honom närstående för vidare förmedling genom Small World eftersom det medför att pengarna då blir svårare att spåra”, skriver hovrätten.
Hovrätten menar att det sättet kioskägaren har upplåtit och tillhandahållit egna och annan persons bankkonton har därför, oavsett om kontroll av sändarens identitet gjorts, kunnat antas vara vidtagna i penningtvättssyfte och har utgjort ett sådant klandervärt risktagande som är att betrakta som näringspenningtvätt.
Hovrätten menar att genom att själv eller genom att anvisa andra att vidareförmedla sammanlagt 21 969 153 kronor till privatpersoner, företag, universitet, högskolor och organisationer har kioskägaren medverkat till åtgärder som skäligen kan antas varit vidtagna i penningtvättssyfte.
Av utredningen framgår att den 30-årige medhjälparen vid 61 tillfällen undertecknat de specifikationer som medföljt påsar som bankats till Loomis till ett värde av 4 589 230 kronor.
Sammanfattningsvis finner således hovrätten det visat att kioskägaren gjort sig skyldig till 526 fall av näringspenningtvätt, innefattande 61 bankningar som gjorts av den 30-årige medhjälparen och de sammanlagt 465 överföringar som gjorts från kioskägarens och kvinnans konton till privatpersoner, företag, universitet, högskolor och organisationer.
Medhjälparen var väl insatt
Hovrätten ändrar tingsrättens dom när det gäller den 30-årige medhjälparen. Hovrätten hänvisar bland annat till gruppchattar och menar att baserat på innehållet och sättet 30-åringen formulerat sig på, både i de avlyssnade samtalen och de åberopade chattloggarna anser hovrätten att det är visat att 30-åringen både varit väl insatt men också i betydande mån medverkat i den ifrågavarande penningförmedlingen på ett sådant sätt att han är att se som medgärningsman.
”Genom X.X (30-åringens) agerande är det uppenbart att han har haft erforderligt uppsåt i förhållande till de objektiva omständigheterna som medför att transaktionerna skäligen kan antas vara vidtagna i penningtvättssyfte. Han ska därför dömas för samma brottslighet som N.N (kioskägaren) har befunnits skyldig till, det vill säga 526 fall av näringspenningtvätt, grovt brott”.
Han anses dock inte vara drivande i gärningarna så han inte upplåtit sina egna konton eller registrerat någon egen verksamhet. Brottsligheten är därmed att betrakta som mindre straffvärd i jämförelse med kioskägarens.
Kvinnan har, enligt åklagaren, upplåtit och tillhandahållit två bankkonton samt ett swishnummer för transaktioner av pengar samt att hon på dessa konton har mottagit överföringar vid 798 tillfällen från för henne okända personer med sammanlagt 2 949 264 kronor. Vidare har gjorts gällande att hon kort tid därefter vid 26 tillfällen överfört eller låtit annan överföra 2 365 145 kronor till Small World på annan persons agentnummer samt till privatpersoner, företag och högskolor.
Hovrätten menar att kvinnan var medveten om vad som pågick på hennes konton.
”Redan omständigheterna kring dessa transaktioner får utifrån dess omfattning anses vara så pass kvalificerade att de skäligen kan antas vara vidtagna i penningtvättssyfte”, menar domstolen
”Trots detta har hon medverkat till påstådda åtgärder. Hovrätten anser därför att hon i förhållande till de åtalade gärningarna haft uppsåt på sätt som krävs för att fällas för näringspenningtvätt”, skriver hovrätten.
Hovrätten ändrar tingsrättens dom
Hovrätten ändrar tingsrättens dom avseende skuld endast på så sätt att kioskägaren döms för 526 fall av näringspenningtvätt, grovt brott. Hovrätten fastställer tingsrättens dom i fråga om påföljden om 3 års fängelse. Hovrätten sänker dock näringsförbudet från tio år till fem år.
”Beträffande längden på näringsförbudet anser dock hovrätten, vid en jämförelse med praxis, att en tid om fem år får anses mer adekvat i aktuellt fall”
Hovrätten ändrar tingsrättens dom avseende skuld på så sätt att 30-åringen döms för 526 fall av näringspenningtvätt, grovt brott. Han döms liksom i tingsrätten till ett och ett halvt års fängelse och tre års näringsförbud, istället för tio år som tingsrätten meddelade i sin dom.
Istället för en friande dom som i tingsrätten döms kvinnan för 26 fall av näringspenningtvätt under perioden den 13 maj 2020 – den 31 juli 2020 och bestämmer påföljden till villkorlig dom och 80 dagsböter om 50 kronor.
