Ett hunddagis måste betala tillbaka 1,3 miljoner kronor i stöd från Arbetsförmedlingen på grund av oredovisade arbetsgivaravgifter.
Bolaget har visserligen vidtagit rättelser men inga åtgärder i syfte att förhindra framtida fel.
I stället har bolaget fortsatt att redovisa felaktiga belopp.
Därför nekas eftergift.
Arbetsförmedlingen har lämnat ekonomiskt stöd till ett hunddagis i enlighet med två olika förordningar. Stödet lämnades mellan den 22 april 2014 och den 31 augusti 2016.
Arbetsförmedlingen beslutade den 12 januari 2017 att återkräva 1 684 334 kronor. Bolaget begärde dock omprövning och efter detta sattes kravet ned med 395 083 kronor till 1 289 251 kronor.
Får koncernbolag anlitas för att tillhandahålla visselblåsarfunktion?
Ett vanligt upplägg för privata verksamhetsutövare är att låta moderbolaget hantera samtliga rapporteringskanaler i koncernen. Men är det tillåtet? Inte enligt färska inspektionsmeddelanden från Arbetsmiljöverket – där räknas koncernbolag inte som en sådan extern part som anges i visselblåsardirektivet. Men är kravet egentligen för långtgående? Johan Thörn, Johan Sundberg och Fredrik Eråker analyserar visselblåsarlagens regler om interna rapporteringskanaler och ger sin syn på saken, med avstamp i pågående tillsyn.
Redovisat försent
Uppsala tingsrätt konstaterade att alla arbetsgivaravgifter för den aktuella perioden måste vara redovisade. Däremot kan betydelsen av delredovisningar vara något som tingsrätten beaktar inom ramen för frågan om ett krav på återbetalning helt eller delvis ska efterges. Det spelar ingen roll om rätt belopp har redovisats senare.
Det är således en förutsättning att arbetsgivaravgifter redovisas i tid. Det framgår även av rättspraxis att det inte spelar någon roll om korrekt redovisning har gjorts därefter. En tillräcklig men för sen redovisning läker inte bristen, men skulle även det kunna vara något som tingsrätten beaktar inom ramen för frågan om ett krav på återbetalning helt eller delvis ska efterges.
Enligt tingsrätten spelade inte bolagets invändning om redovisningstidpunkt månaden efter lön någon slutlig roll. Inte heller om bolaget skulle ha hela månaden efter löneutbetalningen på sig att redovisa har bolaget i något fall redovisat tillräckligt belopp i rätt tid. Därför hade bolaget, även om de skulle ha rätt i sin invändning om vad datumet på skattekontot innebär eller till och med ha rätt att redovisa hela månaden, ändå redovisat tillräckligt belopp för sent.
Saknades skäl för eftergift
Bolaget hade i och för sig invänt att redovisningarna gjorts av en viss person som anställdes med stöd på anmodan av Arbetsförmedlingen. Redovisningarna hade emellertid godkänts eller undertecknats av bolagets ställföreträdare. Bolaget borde därför skäligen ha insett felet i redovisningarna.
Eftersom bolaget inte för någon av de aktuella perioderna hade redovisat tillräckligt belopp i rätt tid ansågs bolaget enligt förordningarna återbetalningsskyldigt. Tingsrätten konstaterade slutligen att det vid en sammantagen bedömning saknades tillräckliga skäl att medge eftergift helt eller delvis.
Fullständiga arbetsgivaravgifter ska redovisas
Efter överklagande har Svea hovrätt nu prövat målet. I likhet med tingsrätten anser hovrätten att fullständiga arbetsgivaravgifter ska redovisas till Skatteverket.
Detta följer av att arbetsgivaravgifterna ligger till grund för bestämmande av stödbeloppens storlek respektive beräkningen av bidragen. Det är alltså inte tillräckligt, som bolaget menar, att delredovisa i rätt tid. Bedömningen av om fullständiga arbetsgivaravgifter har redovisats ska göras med utgångspunkt i de sammanlagda arbetsgivaravgifterna för de anställda, alltså i enlighet med hur bolaget vid den aktuella tidsperioden faktiskt redovisade arbetsgivaravgifterna. Bedömningen ska därmed inte göras genom att särskilja redovisade arbetsgivaravgifter till en viss anställd.
Av tingsrättens domsbilaga framgår att av bolaget redovisade arbetsgivaravgifter i samtliga fall initialt har uppgått till för låga belopp. Av bolaget åberopade transaktioner på skattekontot framgår vidare att arbetsgivaravgifter återkommande har rättats, vilket också har bekräftats av vittnesuppgifter. Hovrätten finner därmed att bolagets redovisade arbetsgivaravgifter i samtliga fall har varit ofullständiga vid
– Tidpunkten för Arbetsförmedlingens utbetalning av stöd och bidrag,
– Tidpunkten enligt skatteförfarandelagen och
– Månaden efter Bolagets löneutbetalning.
Fastställer tingsrättens dom
Genom att inte redovisa fullständiga arbetsgivaravgifter vid den senare tidpunkten av dessa har bolaget enligt hovrätten ”på något annat sätt” förorsakat att stöd och bidrag lämnats på felaktig grund. Att bolaget senare har gjort rättelser eller vid särskiljande av arbetsgivaravgifterna till en viss anställd har redovisat korrekta belopp saknar därmed betydelse.
Eftersom bolaget har bedrivits i aktiebolagsform är möjligheterna till eftergift små. Bolaget har återkommande upptäckt att felaktiga belopp har redovisats och därefter vidtagit rättelser. Som tingsrätten har redogjort för har bristerna i redovisningen varit omfattande. Felaktigheterna har inte föranlett bolaget att vidta åtgärder i syfte att förhindra framtida fel. I stället har bolaget fortsatt att redovisa felaktiga belopp. Dessa omständigheter talar enligt hovrätten mot eftergift.
Vidare instämmer hovrätten i tingsrättens bedömning att det ska förväntas att bolaget uppfyller kraven för aktuella stöd och bidrag samt att inget har framkommit gällande bolagets ekonomi som föranleder eftergift. Sammantaget finner hovrätten att det saknas tillräckliga skäl att helt eller devis efterge återbetalningskravet.
Hovrätten fastställer därmed tingsrättens dom. (Blendow Lexonva)
