I slutet av februari i år gav Justitiedepartementet Ingrid Utne, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm, i uppdrag att kartlägga Migrationsverkets och migrationsdomsstolarnas tillämpning av en bestämmelse i utlänningslagen som rör anhöriginvandring och undantag från ordningen med uppskjuten invandringsprövning.
Bestämmelsen tar framför allt sikte på kvinnor som kommer till Sverige på grund av anknytning till en man och utsätts för våld eller annan allvarlig kränkning i förhållandet.
I en sådan situation ger bestämmelsen möjlighet att bevilja kvinnan fortsatt uppehållstillstånd även om förhållandet som legat till grund för tillståndet upphör innan tiden för den uppskjutna invandringsprövningen har löpt ut.
Nu är kartläggningen klar och presenteras i en promemoria.
”Vår uppfattning är att Migrationsverket och migrationsdomstolarnas tillämpning i huvudsak överensstämmer med bestämmelsens utformning, uttalanden i förarbeten och praxis”, skriver utredaren Utne som bedrivit utredningen i ett nära samarbete med kammarrättsassessorn Camilla Molina som anställts som uppdragssekreterare.
Ingrid Utne fick även i uppdrag att kartlägga i vilken utsträckning offentligt biträde förordnas och vid vilken tidpunkt sådana förordnande beslutas i ärenden där bestämmelsen är aktuell.
”Migrationsverket förordnar som regel offentligt biträde i de fall där myndigheten efter muntlig utredning med sökanden bedömer att det inte föreligger tillräckliga skäl att bevilja uppehållstillstånd. Målsägandebiträde och offentlig försvarare förordnas i nära anslutning till ett ärendes början. Genom denna ordning får brottsoffret och den misstänkte stöd och hjälp av ett juridiskt ombud i större delen av processens alla faser”, skriver Utne.
Foto: Christine Olsson / TT
