Den 51-årige mannen åtalades vid Växjö tingsrätt för att han han sedan år 2004 vid upprepade tillfällen skulle ha våldtagit, misshandlat, ofredat och hotat sin idag 23-åriga styvdotter.
Mannen – som alltså hade en relation med kvinnans mamma – hade haft en fadersroll för styvdottern sedan hon var fyra år gammal och övergreppen skulle ha börjat när styvdottern var i tolvårsåldern och pågått i tio års tid. Vid ett tillfälle blev styvdottern gravid och beslutade att göra abort, men fick missfall.
Tingsrätten ansåg att kvinnan hade lämnat trovärdiga uppgifter om övergreppen – någonting som i vissa delar stöddes av vittnesuppgifter. Tingsrätten hänvisade också till att släktningar till målsäganden hade vittnat om att de hade sett 51-åringen beröra styvdottern på ett ”onormalt sätt”,och att styvdottern blivit gravid men fått missfall vid 15 års ålder – trots att hennes nära vänner vittnat om att hon under denna period uppgett att hon ”hatade killar” och inte hade några pojkvänner.
Vännerna hade också vittnat om att målsäganden varit ledsen i alla år. Kvinnan hade beskrivit övergreppen under behandling för ett konstaterat posttraumatiskt stressyndrom.
Sammantaget ansåg tingsrätten att kvinnans uppgifter var så trovärdiga och tillförlitliga att de skulle läggas till grund för bedömningen. Hennes styvfar dömdes därför för våldtäkt mot barn och en rad andra sex- och våldsbrott till fem års fängelse och drygt 330 000 kronor i skadestånd till kvinnan.
Den fällande domen överklagades till Göta hovrätt som nu river upp domen och friar 51-åringen.
Hovrätten konstaterar att det för fällande dom inte räcker att målsäganden är mer trovärdig än den tilltalade. Hovrätten anser bland annat att kvinnans berättelse om omständigheterna kring de olika övergreppen framstår som ganska detaljfattig med hänsyn till att de påstådda övergreppen ska ha skett en gång i veckan under i vart fall åtta år.
Hovrätten skriver i sina domskäl:
”Sett utifrån att målsägande A har påstått att X (den tilltalade) utsatt henne för övergrepp en gång i veckan eller varannan vecka under i vart fall åtta år (enligt henne minskade övergreppsfrekvensen det sista året som hon bodde hos sina föräldrar) framstår emellertid hennes utsaga om omständigheterna kring de olika övergreppen som ganska detaljfattig. Även om detta delvis kan förklaras med att tillvägagångssättet vid övergreppen enligt målsägande A har varit detsamma utgör frånvaron av uppgifter om s.k. kringomständigheter vid de olika gärningstillfällena en brist i utredningen.”
Hovrätten noterar också att flickan tidigare har pekat ut sin då 85-åriga styvfarfar som den som gjort henne gravid. Hovrätten skriver:
”Som tingsrätten har anfört tyder förvisso det som målsägande A:s dåvarande skolkompisar har omvittnat angående högstadietiden på att målsägande A inte haft någon pojkvän när hon blivit gravid. Främst med hänsyn till vad som upplysts om målsägande A:s styvfarfars ålder (född år 1921) är det vidare inte sannolikt att denne skulle ha gjort henne gravid år 2006. Å andra sidan har målsägande A först i mars i år uppgett att X skulle ha varit den som gjort henne gravid. Enligt målsägande A har hon dessförinnan felaktigt pekat ut sin styvfarfar. Detta talar för att hennes utpekande av X som far till fostret bör värderas med försiktighet.”
Sammantaget anser domstolen att innehållet i kvinnans berättelse kan ifrågasättas och att denna tillsammans med övrig bevisning inte är tillräcklig för att kunna läggas till grund för en fällande dom. mannen frias alltså därför.
Foto: Anna Hållams/TT
