Tillsammans med kollegan Peter Sandberg vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har historikern Joacim Waara nyligen publicerat boken ”Industri och arbetsmarknad i förändring: Den västsvenska regionen 1945-2010”.
Boken presenterar såväl historiska tillbakablickar som diskussion om framtiden.
– Det vi ser är att invandringen är absolut väsentlig, både historiskt och i nutid. Utan den hade vi gått back vad det gäller såväl arbetskraft som tillväxt i Västsverige, säger Joacim Waara.
– Fram till 1975 var det fler utrikesfödda förvarvsarbetare än ursprungssvenskar, vilket också gjorde att vi enklare kunde tackla kriserna på 70- och 90-talet. Utan den invandrande arbetskraften hade vi stått handfallna.
Enligt Joacim Waara kan Västsverige vara på väg mot en ny kris om vi inte ser oss om efter vilka resurser vi har att tillgå och lär oss att förvalta dem på rätt sätt. Han får stöd för påståendet i sin forskning och i offentlig statistik.
– Industrikriser har visat sig slå hårdare mot Västsverige än i övriga Sverige. Vi har också en lägre andel som är i arbetsför ålder. Jag tror på att om vi bara kan rikta utbildningsinsatserna mot den arbetskraftsinvandring som fortfarande råder och som måste fortsätta råda för att säkra tillväxten, så utgör det en enorm resurs att använda i form av nyskapande jobb i exempelvis tjänstesektorn.
Joacim Waara betonar samtidigt att denna gång bör vi behandla våra tillgångar mer aktsamt och tilldela dem den uppskattning de förtjänar:
– Historiskt sett så är det den invandrande arbetskraften som har fått stryka på foten först när kriser slår hårt mot ekonomin. Samtidigt så är det också deras insats som gör att vi inte drabbas av arbetskraftsbrist idag. Det är migrationen som gjort den Västsvenska tillväxten möjlig och att vi nu har en god utgångspunkt att arbeta ifrån även framåt.
Foto: TT
