Av Stefan Blomquist, förbundsordförande Nämndemännens Riksförbund
Två av nämndemännen i Hovrätten, tillsammans med två lagfarna domare, friade den tilltalade i det uppmärksammade ”Snippamålet”. Under förra veckan begärde de två nämndemännen att bli entledigade från förtroendeuppdraget som nämndemän.
Detta skedde uppenbarligen efter att de två nämndemännen haft ett ”coachande samtal” med en hög partiföreträdare från det politiska parti som tidigare nominerat dessa två nämndemän till förtroendeuppdraget som nämndemän i Hovrätten.
Brottsenhet, straffvärde och asperation vid knarkförsäljning
För ett par år sedan höjdes minimistraffet för försäljning av narkotika, från allmänna fängelseminimum till fängelse i sex månader. Eftersom den som säljer narkotika ofta gör det mer än en gång, och inte sällan har ett lager av narkotika som är avsedd att säljas, kan lagändringen få till följd att straffvärdet, även när det rör sig om små mängder, sammantaget blir påtagligt högt och därmed utmanar kravet på proportionalitet och ekvivalens. Martin Borgeke kommenterar ett aktuellt HD-avgörande.
Jag kan inte annat än misstänka att det förekommit otillbörlig påverkan på nämndemännen, från det politiska partiet. Det är med stor oro och bestörtning jag kan konstatera att detta är en utveckling som vi inte vill se i det svenska rättssystemet.
– Håller de svenska domstolarna på att politiseras?
Förfarandet väcker många principiella frågor. Kan nämndemännens självständighet och därmed domstolarnas oberoende påverkas och styras av politiken? Vad händer om domarna (nämndemännen) i domstolarna inte vågar uttrycka skiljaktiga meningar eller ta obekväma beslut som inte gillas av de politiska partierna? Är detta en trend som vi nu börjar se? Om ett politiskt parti inte gillar ett domslut, så kallar de till sig nämndemannen och får hen att ändra sig och/eller begära sitt entledigande från uppdraget.
– Är det en ordning vi vill ha i vårt rättssystem?
Vid rekrytering och utbildning till nämndemannauppdraget så markeras det särskilt att uppdraget är absolut opolitiskt och religiöst obundet. En nämndeman får på inga villkor uttrycka partipolitiska uppfattningar utan skall uppträda opartiskt, objektivt och döma så rättvist som det möjligt. I hovrätten dömer totalt fem domare. Två av dessa är nämndemän och tre är lagfarna domare. Samtliga har varsin likaröst vid överläggningen.
Nämndemannasystemet är ett väl beprövat och fungerande system och har utretts i statliga utredningar vid flera tillfällen. Riksdagen har beslutat att nämndemannasystemet ska vara en viktig del av det svenska rättssystemet. Nämndemän bidrar högst väsentligt till domstolarnas oberoende och allmänhetens höga förtroende för domstolarna.
Det hindrar inte att nämndemannasystemet inte går att utveckla och förfinas. Nämndemännens Riksförbunds (NRF) driver dessa utvecklingsfrågor i sin Strategiska Agenda. De prioriterade fokusfrågorna som behöver utvecklas är: förbättrad utbildning, höjda arvoden och översyn av ersättningsbestämmelserna, åtgärder mot hot/hat/våld/trakasserier, arbetsmiljö med mera.
