I december 2012 ansökte en man om att få adoptera en man född 1987, som mannen hade agerat som far till sedan denne var en liten pojke.
Enligt adoptionsansökan hade mannen haft ett långvarigt förhållande med den presumtive adoptivsonens mamma och haft del i 27-åringens uppfostran sedan denne var 3–4 år gammal.
Beslutet om adoption fattades av tingsrätten utan att 27-åringens mamma och biologiska pappa fått yttra sig. Enligt JO hade tingsrätten inte heller förklarat konsekvenserna av adoptionen för den blivande adoptivpappan och sonen.
I och med adoptionen kom nämligen adoptivsonen att inte längre betraktas som son till sina biologiska föräldrar. Enligt föräldrabalken kan endast en ensam person eller gifta makar adoptera och eftersom adoptivpappan inte var gift med 27-åringens mamma kom han ensam att betraktas som dennes förälder i och med adoptionen.
I ett yttrande till JO förklarar den rådman som fattat beslut om adoptionen att han trott att de biologiska föräldrarna fått tillfälle att yttra sig men inte svarat. Han medger att han inte kontrollerat att så faktiskt var fallet och att det varit fel av honom att bifalla adoptionen utan att de fått yttra sig.
Justitieombudsmannen Lars Lindström riktar nu kritik mot rådmannen – dels för att han inte låtit de biologiska föräldrarna yttra sig över adoptionsansökan och dels för att han inte upplyst adoptivpappan och sonen om att adoptionen skulle innebära att 27-åringen inte längre skulle anses vara barn till sin biologiska mamma enligt föräldrabalken.
Foto: Hasse Holmberg / TT
