Bakgrunden till det första JO-ärendet är att advokaten valde att inte överklaga ett beslut som gick emot dennes klient. Migrationsverket placerade därför hans namn i en förteckning över offentliga biträden ”för uppföljning, tillsyn och kontroll”.
Advokatsamfundets disciplinnämnd tilldelade också advokaten en erinran med anledning av det som hade inträffat. Motiveringen var bland annat att han ”åsidosatt sina plikter som advokat”.
Migrationsverket beskriver förteckningen som ett ”hjälpmedel vid den lämplighetsbedömning som görs vid förordnanden av offentliga biträden. Noteringen innebär att handläggarna uppmärksammas på att det finns skäl att ifrågasätta personens lämplighet som offentligt biträde. Uppförandet i förteckningen utgör dock inte en ”obehörighetsförklaring.”
Men advokaten höll inte med och ansåg att Migrationsverkets beslut handlade om just en obehörighetsförklaring –”svartlistning” – och överklagade beslutet till förvaltningsrätten i Luleå som dock avvisade överklagandet med motiveringen att beslutet inte kan överklagas.
Kammarrätten i Sundsvall gjorde samma bedömning.
Advokaten anmälde därefter saken till JO som dock anser att Migrationsverkets agerande inte förtjänar någon kritik.
Justitieombudsmannen Cecilia Renfors konstaterar inledningsvis att Migrationsverket har ett ansvar för att ett biträde är tillräckligt kompetent för uppdraget och måste ha ett system för att ta till vara och dokumentera kunskaper om brister.
JO noterar att förteckningen får en ”väsentlig betydelse vid förordnanden av offentliga biträden då handläggare som ofta har flera biträden att välja mellan sannolikt väljer en person som inte finns i förteckningen”.
JO skriver därför att de är viktigt att åtgärden är noga övervägd och sakligt motiverad. Beslutet att föra upp någons namn till förteckningen måste också ske utifrån ”grundläggande principer om opartiskhet” och bara om misskötsamheten når upp till en viss grad av allvar. Det måste också finnas tydliga rutiner och kontinuerlig prövning av om noteringen ska stå kvar.
”Det är också viktigt att det står klart för handläggare och beslutsfattare att uppgifterna i förteckningen endast är ett beslutsunderlag. I annat fall blir noteringen i förteckningen en obehörighetsförklaring”, skriver JO.
JO är tveksam till om advokatens agerande är av tillräckligt allvarlig karaktär men konstaterar att Migrationsverkets åtgärd ligger inom ett ”godtagbart bedömningsutrymme” och riktar därför ingen kritik mot verket.
I det andra JO-ärendet hade en jurist anmält Migrationsverket för att verkets IT-support som sköter administreringen av offentliga biträden missgynnar personer som inte är advokater eller biträdande jurister på advokatbyråer.
Anmälaren uppgav att jurister med egen byrå – som han själv – utesluts från förordnanden som offentligt biträde oavsett personlig lämplighet och erfarenhet.
I ett yttrande till JO skriver Migrationsverket att utgångspunkten när ett biträde ska förordnas bland annat är att den sökande ska få bästa möjliga juridiska bistånd.
IT-supporten ska enbart fungera som ett hjälpmedel.
”Systemet innebär inte att den som inte är advokat eller biträdande jurist vid en advokatbyrå utesluts från att förordnas som offentligt biträde”, skriver Migrationsverket.
JO Cecilia Renfors anser dock att det ”inte kan dras någon annan slutsats” än att personer som inte är advokater eller biträdande jurister missgynnas eftersom systemet föreslår dem i andra hand – oavsett om de är lämpliga eller inte. De som drabbas är alltså jurister som driver egen verksamhet.
”Att sådana personer regelmässigt väljs i andra hand, även om de uppfyller lämplighetskraven, är enligt min mening inte godtagbart. Det finns inte några sakliga skäl för en ordning där en sådan person föreslås i mindre utsträckning av IT-stödet än en advokat eller en biträdande jurist har”, skriver hon.
JO riktar därför kritik mot Migrationsverket.
Foto: Mats Andersson/TT
