Tingsrätten dömde föräldrarna för att ha fört sina döttrar till Egypten och där låtit dem genomgå ingrepp i deras yttre könsorgan.
Nu river hovrätten upp domen och friar föräldrarna helt då bevisningen inte anses tillräckligt stark för att slå fast att ingreppen skett under den tid som redovisats i åklagarens gärningsbeskrivning.
Ett gift par åtalades för att ha tagit med sig sina två döttrar till Egypten och där låtit en person göra ingrepp i deras yttre könsorgan i syfte att stympa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem.
Båda tilltalade nekade till brott. Kvinnan uppgav dock att det hade tagits bort en liten bit hud nära klitoris från döttrarnas yttre könsorgan ”i renlighetssyfte”. Enligt kvinnan var ingreppen dock inte att anse som könsstympning. Ingreppen hade gjorts i Egypten när flickorna var små. Enligt kvinnan var det hennes svärmor, präglad av traditioner och seder, som hade bestämt att ingreppen skulle ske.
Kvinnan hade bott hemma hos sin svärmor i Egypten under ett antal år då mannen pendlade fram och tillbaka till Sverige för att arbeta. Sedan 2015 har hela familjen svenskt medborgarskap och bor i Sverige.
Dömdes i tingsrätten
Genom den bevisning som lagts fram ansåg tingsrätten det styrkt att flickorna utsatts för könsstympning samt att ingreppen utförts i Egypten. En majoritet av rättens ledamöter ansåg det också styrkt att stympningarna ägt rum under den tid som åklagaren angivit i sina gärningsbeskrivningar.
Majoriteten ansåg det dessutom styrkt att mannen och kvinnan fört sina döttrar till Egypten samt att deras agerande därmed var att bedöma som medhjälp till brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor – samt haft uppsåt till detta.
”Med hänsyn till den starka tradition som råder rörande könsstympningar i Egypten är det uppenbart att (mannen) och (kvinnan) tillsammans och i samförstånd uppsåtligen gjort sig skyldiga till det brott som åklagaren åtalat dem för”, skrev tingsrätten i domen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom.
En rådman var dock skiljaktig och ville frikänna de tilltalade. Enligt hennes mening var åklagarens bevisning rörande när stympningarna skulle ägt rum inte tillräckligt robust för en fällande dom. Rådmannen ansåg inte heller att åklagaren lagt fram någon bevisning som styrker att föräldrarna uppsåtligen tillsammans och i samförstånd medfört döttrarna till Egypten och där låta någon göra ingrepp i deras yttre könsorgan.
Frias nu – bevisningen håller inte
Domen överklagades till hovrätten – som nu river upp underinstansens dom och friar föräldrarna helt.
Även hovrätten anser det styrkt att döttrarna utsatts för någon form av ingrepp i sina underliv men går på den skiljaktige rådmannens linje och konstaterar att bevisningen inte är tillräckligt stark för att slå fast att ingreppen skett under den tid som redovisats i åklagarens gärningsbeskrivning. Detta även om det finns omständigheter som talar för att så har skett.
Redan på den grunden faller åtalet och föräldrarna frikänns nu.