Riksrevisionen har granskat fyra specialdestinerade statsbidrag på skolområdet för att se om de bidrar till skollagens övergripande mål om likvärdig utbildning för eleverna. Den övergripande slutsatsen är att systemet inte fungerar tillräckligt effektivt och inte bidrar i tillräckligt hög grad till en likvärdig utbildning för eleverna.
Granskningen visar att bidragen inte går till de skolor som har störst behov av insatser när man tittar på hur många elever som når uppsatta mål. Skolor som har låga kunskapsresultat tar i vissa fall emot bidrag, men i lägre utsträckning än skolor med höga kunskapsresultat.
För att få bidragen krävs det viss administration och medfinansiering, det vill säga att även skolan ska bidra till satsningen. Dessa krav kan minska drivkrafterna för små skolor med mindre resurser att söka bidrag, skriver Riksrevisionen.
Fristående skolor deltar i mindre utsträckning i bidragssatsningarna jämfört med kommunala. Även hur drivande rektorerna är när det gäller att söka bidrag kan spela in. Det kan leda till att de skolor som redan arbetar effektivt får mer bidrag., enligt granskningen.
– Styrningen via de statliga bidragen bidrar inte till en likvärdig skola. Om bidragen ska fungera effektivt och i enlighet med skollagens intentioner bör de riktas dit de behövs bäst, säger riksrevisor Margareta Åberg i ett uttalande.
Riksrevisionen anser att regeringen bör överväga om de specialdestinerade statsbidragen ska utformas och riktas till de skolor som har större behov. Man menar att villkoren för bidragen bör anpassas så att de inte missgynnar skolor med små administrativa och ekonomiska resurser.
Riksrevisionen anser också att Skolverket bör förbättra sin uppföljning och analysera vilka skolor som tar del respektive inte tar del av bidragen. Skolverket bör även intensifiera arbetet med att rikta stödjande och informerande insatser till skolor som har ett behov av resurser och som idag deltar i satsningarna i lägre utsträckning.
Foto: TT
