Det ekonomiska systemet präglas idag till stor del av kreditgivning. När tillgången till krediter ökar så ökar också risken att fler individer inte kan betala sina skulder, skriver Riksrevisionen.
Överskuldsättning orsakar personligt lidande men också samhällskostnader.
Kronofogdemyndigheten har beräknat kostnaderna till mellan 30 och 50 miljarder kronor per år. Kostnaderna hänger ihop med sämre hälsa, utanförskap och arbetslöshet hos skuldsatta.
Det finns flera tecken som pekar på att problemet med överskuldsättning riskerar att öka i framtiden, menar Riksrevisionen. Till exempel ökar hushållens skuldkvot samtidigt som antalet obetalda snabblån är rekordhögt.
Också det totala skuldbeloppet hos Kronofogdemyndigheten ökar. År 2012 uppgick skulderna till knappt 93 miljarder kronor, varav drygt 50 miljarder kronor var skulder till den offentliga sektorn.
Staten kan via olika åtgärder förebygga och hantera överskuldsättning. Skuldsaneringslagen reglerar bland annat skuldsanering, den kommunala budget- och skuldrådgivningen (BUS) samt Konsumentverkets stöd till densamma.
Sedan skuldsaneringslagen infördes har flera utredningar och rapporter pekat på problem i skuldsaneringssystemet. Bland annat varierar tillgången till rådgivning mycket beroende på var i landet en individ bor, det finns ett stort antal långvarigt skuldsatta individer som inte söker skuldsanering och den statliga tillsynen är eftersatt.
Problemet med överskuldsättning kvarstår trots att regeringen flera gånger utrett frågan och vidtagit vissa åtgärder. Syftet med Riksrevisionens granskning är därför att undersöka effektiviteten i regeringens åtgärder för att förebygga och genom skuldsaneringssystemet hantera överskuldsättning.
Riksrevisionen räknar med att kunna presentera resultatet av granskningen i juni nästa år.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
