Tingsrätten och tingsrättens chef, lagmannen Eva Wendel Rosberg, anmäldes till JO för att inte ha fört upp tre biträdande jurister på tingsrättens lista över lämpliga jurister som kunde anlitas för uppdrag som målsägandebiträde eller särskild företrädare för barn.
Tingsrätten hade lämnat besked till de biträdande juristerna om vilka interna regler som gällde för den så kallade ”listan”. En av dessa är att biträdande jurister inte förs upp på listan förrän man har tjänstgjort i ett år.
I sitt svar till de biträdande juristerna skrev lagmannen att detta inte innebar att de är utestängda från att ta uppdrag som målsägandebiträde, ombud eller särskild företrädare för barn eftersom ”varje domare självständigt prövar en begäran om att någon av de angivna biträdande juristerna ska förordnas.”
Lagmannen skrev:
”Tingsrätten har en lista med advokater och andra jurister som tingsrätten förordnar som bl.a. målsägandebiträde när en målsägande inte önskat någon särskild person som biträde. Tingsrättens ledningsgrupp har enats om följande principer för att en jurist, efter begäran, ska föras upp på listan.”
Lagmannen redogjorde därefter för vilka regler som gäller:
1) Advokater ska föras upp på listan.
2) För biträdande jurister på advokatbyrå gäller att de kan föras upp på listan om de är tingsmeriterade. I annat fall krävs ett års tjänstgöring på advokatbyrå. Undantag kan – efter särskild prövning av lagmannen – göras för jurister med andra värdefulla juridiska meriter.
3) Jurister som bedriver egen verksamhet och som inte tjänstgör på advokatbyrå kan föras upp på listan om de har ansvarsförsäkring och kan åberopa goda referenser.
Lagmannen skrev dessutom:
”Listan finns för att uppdragen ska kunna fördelas på ett rättvist sätt mellan jurister som har verksamhet i området. Avsikten är också att de personer som finns upptagna på listan ska vara lämpliga för de uppdrag som tingsrätten fördelar.”
Anmälarna ifrågasatte starkt om det är lagligt att upprätta interna principer eller listor som bestämmer om en biträdande jurist är lämplig eller inte:
”En persons lämplighet bör skäligen bedömas individuellt och inte genom generella riktlinjer som inte framgår av lag. Flera andra tingsrätter ställer inte upp något tidskrav för att biträdande jurister ska kunna bli aktuella som målsägandebiträde och som särskild företrädare för barn.”
Justitieombudsmannen Lars Lindström konstaterar nu att listan är ett ”ändamålsenligt verktyg” för tingsrätten när det gäller att utse lämpliga personer till uppdragen och att listan inte strider mot varken lagen eller grundlagen.
JO hänvisar till ett tidigare beslut om ett liknande ärende där JO skrev:
”Uppdragen från rätten är av stor ekonomisk betydelse för många advokater. Inte minst därför är det angeläget att tingsrätterna tillämpar någorlunda fasta principer för hur offentliga försvarare ska utses. Detta har betydelse för förtroendet för domstolens saklighet och oavhängighet. Det får inte finnas misstankar om att en advokat favoriseras eller missgynnas. De principer som tillämpas bör ha som utgångspunkt att det sker en jämn fördelning av uppdragen över tiden mellan de advokater på orten som utan särskilda inskränkningar vill ha förordnanden som offentlig försvarare.”
JO skriver dock också att det inte finns något hinder mot att kräva vissa meriter hos de jurister som förs upp på listan:
”Biträdande jurister på advokatbyråer kan föras upp om de är tingsmeriterade eller om de har tjänstgjort i ett år på en advokatbyrå. Jag har ingen invändning mot att tingsrätten ställer ett krav på viss yrkeserfarenhet för att en biträdande jurist ska föras upp på listan… För att en jurist som bedriver egen verksamhet och som inte tjänstgör på en advokatbyrå ska föras upp på listan ställs kravet att han eller hon förutom att ha en ansvarsförsäkring ska kunna åberopa goda referenser. Enligt min mening är det ett rimligt krav för att vederbörande ska kunna få kvalificerade uppdrag.”
Foto: KU
